Resdagen, den första etappen på USA resan

Ja, idag är alltså den stora resdagen. Klockan 11.15 lyfter planet om det avgår enligt tidtabell. Jag vaknade 05.54, lite för tidigt för min smak. Antar att det kan klassificeras som resfeber och mitt resesällskap kräktes i natt, vi får se hur det här går. Så här i efterhand hade kanske avreseskydd varit en cool grej att ha? Men kan verkligen en lite släng av eventuell magsjuka stoppa erfarna resenärer som oss, ja det återstår att se.

x- antal timmar senare...Landat på JFK, New York

Mitt ressällskap mår bra igen och flygresan gick jättebra. Vi hade turen att få uppgraderad status på våra flygbiljetter vid incheckningen, bättre benutrymme, bättre mat och bättre hörlurar. Vi hade tur och plötsligt känner jag att vår resa började rätt bra trots allt. Vi passerad tullen smärtfritt och fick våra väskor och sedan var vi helt jättevarma. Långbyxor, tröja och jeansjacka var inte rätt kläder i ett väldigt varmt och fuktigt NEW york. Vi bor på Hotell Jane i en liten skrubb, tack och lov inredd med luftkonditionering, platt TV och trådlöst Internet. Men vill jag öppna min resväska får jag gå ut i korridoren. Kvällen spenderade vi i en park som är byggd på ett gammalt rälsområde uppe i luften bara några kvarter bort. Vi åt vår väldigt goda mango sorbe med skedar som vi efter mycket möda fick gratis på ett café. En vädigt bra första dag.

Odlingslotten trivs i värmen

Det växer och knakar i odlingslotten

Det är tur att något trivs i den förskräckliga värmen, växterna i min odlingslott har växt något alldeles väldigt under dessa soliga dagar som gått. Potatisblasten hann bli 50 cm höga i vanlig ordning innan jag fick dit jord att kupa den med, men det funkade förra året så jag hoppas på samma resultat i år. Rosen knoppar till sig nu, när bladlössen slutat ansätta den så hårt. Anemonerna blommar för fullt, jordgubbarna mognar, rotgrönsakerna växer och tomat plantorna blommar. Det känns lite tråkigt att resa bort och lämna odlingslotten nu. Men jag har ju duktiga inneboende tjejer som har lovat att vattna den lite medan jag är borta, så jag hoppas på riklig skörd i augusti.

Transformation 2011-från ryggsäck till resväska

Förra året hade vi en konferens i vår kyrka som hette Transformation 2010, jag deltog inte alls men målet för konferensen var att människor skulle få möta Gud, förändra sina liv och bli mer lika Jesus. Egentligen är det snudd på hädelse att jämföra mitt liv och det jag går igenom just nu med vad folk fick möta på konferensen, men eftersom jag inte har någon skam i kroppen gör jag jämförelsen i alla fall.

Det hände något i mig när jag gick från att vara ryggsäcks turist, till att bli resväske turist. Det känns inte helt rätt. Jag känner mig gammal (och det är för tidigt för att vara en 40 års kris så det måste ha ett samband med väskbytet.) Jag kan förstå det praktiska med att släpa runt på en resväska med hjul framför att kånka runt på en ryggsäck:
1. Man får i mer grejer (man kan ha med sig två par skor utan problem)
2. När man bränner sig på ryggen och får vattenblåsor, så gör det inte hysteriskt ont att bära runt på packningen.
3. Man kan hålla betydligt bättre ordning på sakerna.
4. Kläderna blir inte lika skrynkliga.
5. Man kan shoppa mera, eftersom man faktiskt har utrymmer över i väskan.

Allt ser ju bra ut på pappret, men jag blev helt transformerad så fort jag började packa i den där resväskan. När jag fortfarande var ryggsäcks turisten packade jag Kamera, 7 t-shirts, 3 shorts, 1 par långbyxor, 7 underkläder, 1 varm tröja, 1 liten handduk, 1 lång kjol för kyrkobesök i fromma katolska/ortodoxa kyrkor, nessesär och medicinpåse. Det var allt. Nu, när jag blivit resväsketypen har jag istället packat 10 söta blusar, 2 par långbyxor, 3 kjolar, 1 varm tröja, 1 jacka, regnställ, paraply, 1 par skor, Bibel, böcker, teckningsgrejer, handduk (den största), medicinpåse, nessesär, sminkväska, div kablar, DVD filmer, dator, Ipod, kamera,Yoga och Pilates skivorna till träning, min rosa yogamatta. (Jag har till och med växlat pengar i förväg). Man får ner hur mycket saker som helst i en resväska jämfört med en ryggsäck på 40 liter. Och  vad hände med min bekväma t-shirts lock? Fem veckor i USA iklädd blusar och smink, ni ser också mitt förfall va? Antingen är den här transformationen ett tecken på att jag plötsligt klivit över vuxensträcket, fått den där för tidiga 40 årskrisen, blivit fåfäng eller bara skvatt galen. Jag lutar åt skvatt galen. Men när jag fyller 40 vill jag tracka i Grand Canyon med en liten rygga och bo på vandrarhemmet längst ner i ravinen.

Spontan resa upp till ljuset, dag 4

Hedfors och vägen tillbaka.

Efter två mycket trevliga dagar tillsammans med min vän och hennes familj i fridfulla och vackra Hedfors, var det dags att resa upp till Luleå igen. Längs vägen blev jag så där lagom badsugen så vi stannade till vid en underbar lite sjö invid en camping. Jag delade sjön med fiskhåvande barn och stora abborrar. Det var så där lite lagom kallt i vattnet, så där som det skall vara när man badar i en sjö i Norrbotten. Termometern visade på 20,5 grader, men det kan jag säga att det var det inte. Gillade också stavningen på dusch hänvisningen skarpt. Det blev ett härligt avslut på min spontana, korta resa upp till ljust i norr, i trevliga vänners sällskap. Tidigt morgonen därpå flög jag åter mina 98 mil.

Spontan resa upp till ljuset, dag 3

Utflykt i naturens- och livets tecken

Promenad i vackra Hedfors

En spontan resa till ljuset, dag 2

Midsommarafton 2011

Vi gjorde en cykelutflykt till Norra Hamnen och satte oss på en av de sköna parkbankarna som finns där. Vädret var inte helt lovande och mycket riktigt kom regnet över oss strax efter att sista äppelbiten var svald. Vi cyklade tillbaka i ett härligt sommar regn som trängde sig igenom alla kläderna så det var bara att byta om när vi kom hem. Planerade för en trevlig middag inomhus, men så sken solen fram och kvällen blev solig och varm, så vi åkte iväg och tittade lite på ett midsommarfirande. Eftersom kvällen blev solig och fin grillade ute i trädgården. Jätte gott och väldigt trevligt att äta i min väns fina trädgård, allt medan solen lyste på oss. Vi grillade kycklingspett, aubergine, paprika och squash, till efterrätt åt grillad annans (som second efterrätt åt vi lime- och honungs marinerade jordgubbar och te inne i min väns sköna soffa). En mycket trevlig midsommar om jag får säga det själv.

En spontan resa upp till ljuset, dag 1

Första kvällen

En söndags eftermiddag fick jag en spontan inbjudan att få åka upp till mitt ursprungslän, Norrbotten över midsommar. Det var en sådan där spontangrej både från min sida och från min inbjudande vän. En mycket rolig spontan grej. Redan samma dag bokade jag flygbiljetterna och fyra dagar senare landade jag i Luleå. Vi åkte på utflykt till vårt ställe vid gamla laxfisket och jag insöp ljuset och solen vid min kära älv. Vi fikade såklart, fransk chokladkaka och mina egenodlade jordgubbar, som inte längre var så klimatsmarta på grund av flygtransporten på 98 mil. Kvällen avslutades med en tur till det vackra sjukhuset, nej jag ramlade inte och bröt ett ben eller två. Det var en lite kvarglömd laxlåda som skulle hämtas från ett skrivbord.

Hoppfullt!

Jordgubbarna börjar mogna, det känns hoppfullt!

Min hjälte Christer

Jag och Christer har aldrig träffats, men idag står han högt på min lista av hjältar. Han gjorde inget utöver det som rimligen ingår i hans jobb, men han var duktig på sitt jobb och därför är han en hjälte i mina ögon och värd ett blogginlägg. Han jobbar (just nu i allafall) som receptionist på psykmottagningen som jag är inskriven på. Jag ringde dit idag och fick prata med denne Christer och fick ett så fint och trevligt bemötande genom hela samtalet, från hej till ärende till hej då. Antingen är han nyutexad eller bara en sommarjobbare och har inte hunnit snappa upp att man skall vara otrevlig och provocerande när man jobbar på en psykreception eller så har mottagningen fått tag i en riktig guldklimp till tjänsten. Jag hoppas på det senare, skulle vara väldigt tråkigt om han föll in i de andras provocerande dåliga attityd. Men idag skrev jag in honom på min lista över hjältar. Och det var inte bara det att han var trevlig, han höll också vad han lovade. Han pushade på mitt ärende och återkopplade redan samma eftermiddag. Är djupt förstummad. 

23 dagar kvar till semestern

23 dagar kvar till semestern, jag stannar upp ett slag och suger på den karamellen lite. 23 dagar är länge men i kalendern är det rätt snart. Mycket skall hinnas med, både i vardagen och på jobbet innan jag kan åka på semester. Men jag längtar nu, längtar efter äventyr och upplevelser. Jag googlar och slår i reseguiden och drömmer mig bort. I bland blir jag så frustrerad på mig själv och hur jag funkar. För fastän jag längtar, mår bra och gör upp drömmar för min resa till USA kan jag inte sluta fundera på hur tomt det kommer att bli efteråt. Neråt spiralens ekorrhjul sätts i gungnig och tar fart. Det är som om det finns ett gift djupt i min själ som aktiveras så fort jag ser fram emot något, längtar och är med om bra och roliga saker. Jag känner att det ligger där och lurar, i bakgrunden, bakom allt fint jag får upp via google och ser i min guidebok. Men helt ärligt har jag tröttnat på att ha det så och funderar på hur jag skall rena mitt system från främmande frätande gifter, för nu får det vara nog. Jag ska minsann få ha roligt på min semester resa, fem veckor i USA i en framrusande bil med stereon på högsta volym. Nja kanske inte på högsta volym. Men först måste lägenheten städas, ryggan lagas, tvättas och packas men sedan är jag redo att njuta.