Trots att fotokursen i Hemavan undervisas på Grekiska, verkar en del saker ha fastnat. Kan mer om brännviss, skärpeljus och bländare idag än vad jag kunde igår. Alltid något. Och en del bilder blir faktiskt inte så tokiga. Ja, det tänker jag faktiskt säga. I vanliga fall har jag dåligt självförtroende och så, men nu har jag bestämt mig för att ta kampen mot rädslorna och komplexen.
Jag har också lärt mig att fotografera vatten, mjukt och harmoniskt. Det har jag alltid velat lära mig. Så det är en sak jag kan boka av från checklistan. Det är så kul att kunna det, det är ytterligare ett skäl för att åka till Prag i vår.
Jag har också besegrat skärpedjupet, som har gäckat mig hela dagen. Genom att träna på ett stilleben (och med fotolärarens peptalk) lyckades jag bemästra konsten att själv bestämma vart skärpan skulle vara också hur stort skärpedjupet skulle vara. Inte illa, eller så är det ren flax som fotoläraren säger allt som oftast.
