lördag, maj 29, 2010

Mitt enformiga liv.

Känner stundtals att mitt liv är en aning enformigt. Jag jobbar, äter, sover och städar och så ser livet ut, ja ja jag träffar vänner också emellanåt. Dessvärre misstänker jag att de allra flesta människornas liv ser ut ungefär som mitt och att jag ingalunda är ensam om att ha detta enformiga liv. I veckan har jag jobbat, ätit mat och sovit, det ända jag inte har gjort än är att städa och i dag är det således städdag. Jag är otroligt skicklig i konsten att hävda att jag skall städa och välbevandrad i konsten att skriva städlistor, det praktiska hantverket däremot är det lite si och så med. Har hävdat hela morgonen att jag ska städa, men viktiga saker verkar komma emellan som bloggande till exempel och TV:n verkar svår att slå av...Okey efter frukosten ska jag städa, jag lovar...om inte...Ja, man kan aldrig veta vilka viktiga saker som kan dyka upp?!

Före städningen råder kaos i lägenheten:




fredag, maj 28, 2010

Så himla gott!


28/5-10 Varmrökt sik med potatissallad och grönsallad.

28/5-10 Oxfilé med ungsbakade rotgrönsaker och fetaost.

Har snickrat lite och har sågspån överallt.

Känner mig mycket duktig idag. Jag har varit på Hornbach och där köpte jag en fem meter lång planka som jag sågade upp i fyra 1.o5 meter långa bitar och släpade med mig på tunnelbanan plus 2 balkonglådor. Detta är inget jag rekommenderar, men jag överlevde och fick med mig allt. Tungt och besvärligt är ledordet. Väl hemma dumpade jag brädorna i hallen och kilade ner till förrådet, där jag har ett litet planklager sedan jag byggde balkongtrallen för ett par år sedan. Tog med två plankor upp och började såga till 10 småbitar på 26 centimeter styck. Svettigt och jobbigt är ledordet för det, men underhållningen stod hiphopare ute på gården för så tråkigt hade jag det inte. På min utegård spelade en hiphop grupp in en låt och filmade alla ungarna med en fjärrstyrd helikopterkamera. Oljud och jubel var ledordet för det. Vad skulle jag göra med plankorna kanske du undrar? Jo, jag behövde en ny balkongmöbel, en ny blommbänk. Så det snickrade jag till under Eurovision tävlingen, det kändes mer upplyftande än att ligga i soffan och faktiskt titta på tävlingen. Hade världens sötaste skruvdragare till min hjälp och Jans finfina såg och min egen hammare. Jag hade inte tålamod att vänta på att skruvdragaren skulle ledda upp, så benen till blommhyllan spikade jag ihop och insåg att jag behöver köpa ett paket spik en dag. Nu fick jag ta det jag hade och det blev en salig blandning. Slamrigt och bullrigt var ledordet för det. Sen började det roliga, jag gillar skruvdragare och jag har världens gulligaste. Den måste laddas efter var nionde skruv, men söt är den. Surrigt och härligt var ledordet för det. Och blommhyllan fyller nu sin funktion på balkongen. Bärprakt är ledordet för det, för på hyllan står mina jordgubbar och smultron och så fort solen behagar titta fram kan de njuta av solen en längre stund per dag.

måndag, maj 24, 2010

Solen skiner

Jag har könummer 96 till Försäkringskassan och beräknad 26 minuters väntetid. Väldigt hoppfullt. Det är tur att jag är modern och kan ha igång både TV, mobil och dator samtidigt. Jag är en sann media användare. Känner mig mycket cool. Förutom köande till FK skall jag städa idag för det skulle regna hela dagen, så därför städade jag inte igår när det skulle vara soligt hela dagen. Men som vanligt med det Svenska vädret blev det tvärt om, regn igår sol idag. Hur som helst måste jag städa, diska och helst få till en tvättid idag. Jag blänger på solen och längtar bort. Ny kö och beräknad väntetid okänd, köplats 2, handläggare 1. Ingen idé att börja städa innan avslutat samtal så jag kryper ner under täcket igen.

lördag, maj 22, 2010

Den som längtar efter något gott får ibland gå långt...
















Jag googlade på nätet förra veckan om grönsaksmarknader och fick upp Bondensmarknad, så jag tänkte dit kan jag ju dra, för jag behöver köpa en paprikaplanta till balkongen. Så jag klev på tunnelbanan och åkte iväg till Karlaplan. Och då kan man antingen gå upp i uppgången mot Tessinparken där Bondens marknad skulle vara, eller så kan man ju gå upp åt helt fel håll och knalla runt halva Gärdet och entra marknaden från andra sidan av parken. Jag tog den långa vägen för vardagsmotion står ju som sagt ganska högt på "Att göra listan", okey mitt lokalsinne och kartläsningsförmåga bidrog också till omvägen. Men jag hittade dit, vilket ju är ett stort under. Köpte en paprika planta, en jordgubbsplanta och en mangold planta som osökt fick mig att tänka på min ungdomstid. Sen köpte jag färskt härligt surdegsbröd.

fredag, maj 21, 2010

Ledigdag blev jobbdag

Hade planerat att vara ledig idag, men så ringde telefonen kvart i sju och talade om för mig att alla mina tre kolleger var sjuka idag. Så då fick det bli en snabb dusch och sedan språngmarsch till tunnelbanan. Jag överraskade alla genom att vara på plats halv åtta som de önskade. En hektisk morgon blev det, men med hjälp av diverse organisering så blev arbetsdagen rätt behaglig. Minskade barngruppen från tjugo barn ner till tretton tackvare faddersystem. Skönt om det inte hade varit för värmen, men nu åskar det ute och spöregnar, så det finns hopp om livet igen. Hoppas bara inte att min odling i kolonilotten regnar bort bara...

lördag, maj 15, 2010

Har blivit bestulen...


Jag har som sagt blivit bestulen, eller rättare sagt min odlingslott har blivit bestulen. Min Pastellakleja finns inte hos mig längre. En sorgens dag, men jag har varit med om värre saker i mitt liv, så jag lär överleva detta också. Jag sänder i smyg ut önskningar om gnagande ångest, till tjuven, varje gång han/hon tittar på sin stulna akleja...Frommare än så är jag inte...

söndag, maj 09, 2010

Min Bucket list!

På sista tiden har jag funderat på saker som jag skulle vilja göra innan jag dör. Inte så att jag planerar att dö på något som helst sätt, jag tror snarare att det är den stundande semestern som påverkar tidpunkten för denna lista. Enda sedan jag såg filmen "The bucket list" för första gången, har jag känt en längtan efter att sätta upp upplevelser mål för mitt liv, saker jag skulle vilja uppleva innan livet tar slut. Att liksom alltid leva medan livet pågår, eftersom man aldrig vet när det kan ta slut. Så här är min lista...

Resa till Korsika
Cykla runt hela Märlaren
Äga en Mac dator
Äga en inspelningsbar DVD-spelare med stor hårddisk
Tracka i Grand Canyon och bo på vandrarhem på botten av ravinen och fota uppåt
Fjällvandra
Gå ner 18 kg
Resa med inlandsbanan
Resa ut i skärgården och plocka bär på självplock
Äga en kajak och vara med i en kanot/kajak klubb.
Byta jobb
Resa till Egypten utan att få magsjuka
Utveckla min kreativitet igen, rita, måla, skapa saker
Smälta ner allt mitt guld och göra nya saker av det som jag kan använda och trivas med
Åka Hurtigruten
Resa till Kina utan att gå vilse
Äga ett akvarie
Skaffa en hund
Äga/hyra en riktig kolonilott
Köpa en riktig säng som är fin och stilren
Hålla kontakten med alla mina vänner
Växa som människa
Listan över saker som jag vill göra är oändlig så det är tur att jag har hela livet framför mig att göra alla saker på och det är inte ens säkert att just de här önskningarna kommer att gälla hela livet. Kanske är det bara just idag som de gäller. Men utifrån vad jag ser nu, kommer mitt liv att bli innehållsrikt och spännande, även om jag bara hinner med en bråkdel av sakerna...

torsdag, maj 06, 2010

En sådan dära dag man helst vill glömma.

















Jag önskar att Gud hade smällt upp Klagomuren i Stockholm istället för i Jerusalem, då skulle jag hänga vid den idag och ropa ut min klagan. Då kan man ju förstås fundera på vad jag har att klaga på. I det stora hela har jag ju det helt fantastiskt bra. Jag har en lägenhet att bo i, inte rik men tillräckligt god ekonomi för att leva ett gott liv, jag har en odlingslott på min gård, en cykel i källaren, kylen och frysen full med mat, ett skönt täcke, HOPPsan, garderober fulla med kläder, vänner. Jag har allt det där som man behöver och miljontals människor saknar så vad har jag att klaga på egentligen. Jag vet inte riktigt, är bara fullständigt utmattad med gråt i halsen, slutkörd och trött. Tycker att jag är värdelös och att jag mest förstör allt som jag berör, att förskolan skulle ha det bättre utan mig och att jag borde säga upp mig och flytta ut i skogen i ett tält. Tillsvidare har jag placerat mig i soffan under mitt duntäcke. Behöver höra min Terapeuts uppmuntrande och stärkande röst...