Idag har jag varit på en kurs i pilkorgsflätning. Det var spännande, svårt, pillrigt och ganska roligt. Min vänstra tumme är fortfarande öm efter dagens arbete. Min lärare var mycket tålmodig, men ansåg att jag var mycket långsam. Men hallå, det var många pinnar att hålla reda på och min hjärna är ju lite långsam på grund av PTSD. Jag högpresterade för att vara jag och korgen, ja den blev good enough. Det är ju trots allt min första korg som jag flätat av pil och planterar jag någon hängväxt i den märks det inte ens att den är ganska så skev.