Har jag vaknat klokare idag undrar du säkert? Om jag skall vara helt ärlig, så känns det precis som vanligt, ingen större skillnad mellan att vara 49 år och att vakna upp som en färsk 50åring! Men jämfört med 10 november 1973, känner jag mig idag trots allt lite klokare. Mycket har hänt under mina 18262 dagar i livet, oaktat omständigheter och mörka dagar, föddes jag awesome och om jag får säga det själv har jag utvecklas och behållit min awesome:het.
Några timmar in på högtidsdagen, hade jag tid hos mitt onkologiteam på Västmanlands sjukhus. Idag skulle jag få veta resultatet på min senaste cancerscanning. Ja, jag fick ju cancer för tre år sedan, ögonmelanom, som sedan oturligt nog spred sig till lungan. Det har varit tre år av behandlingar på alla möjliga sätt kuratorsamtal, tabletter, strålning, cellgifter, immunterapi, en hel del komplikationer och massa biverkningar. I morgon är det tänkt att jag skall vara huvudpersonen på: "Emmys fantastiska fest för alla som vill", så lite risky att få besked på självaste födelsedagen. Men jag tänkte att det vore så coolt att få öppna festen med: "Jag ser ut att bli frisk trots allt". Ja, ni fattar, jag kunde inte motstå frestelsen att få veta. Vid tolvtiden fick jag som tur var ett storartat besked av mitt läkarteam, alla tumörer går tillbaka, även stadie fyra tumören. Över förväntan till och med, den elakingen hade krympt 2 cm på en månad. Jag längtar att få berätta om detta besked på festen i morgon. (Fast några VIP-människor får nog veta redan idag, det är en för stor nyhet att bära själv. )
Väl hemma efter sjukhusbesöket så fanns det lite festfixande att ordna med, ganska mycket faktiskt. Man fyller ju bara 50 år en gång i livet och tyllgardiner med ljusslingor på alla väggar, är verkligen ett måste tänkte jag som 49åring (tro mig, hur snyggt det än är, don't do it! Jag är nog lite klokare som 50+are trots allt...)