Nu när sommartiden har invaderat vår del av världen igen, känner jag ett behov av att få bearbeta detta trauma och vilket sammanhang kan vara bättre än här på bloggen. På Internet hittade jag argument för "att stiga upp tidigare på morgonen, frivilligt", det finns fullt av galningar ute på nätet, en varning är på sin plats.
Fantastisk start: "Ett alternativ är att ha en förnyande morgon ritual varje morgon, man får så mycket gjort innan 08:00 och när alla andra kommer till jobben har han redan kommit igång. Det finns inget bättre sätt att starta din dag än att vakna tidigt enligt många." Jag tänker att jag inte vill hinna med så mycket innan mitt jobb, för om man börjar senast 7.30 som jag gör och skall vakna långt innan jag måste åka till jobbet, måste jag ju vakna innan 5.00. Det kan inte vara bra och skulle jag mot all förmodan göra det och åka tidigare till jobbet, så skulle det bara leda till att jag skulle få jobba gratis fram till 7.30 när jag börjar mitt schema. Alltså är det bättre för mig att få sova vidare på morgonen tills väckarklockan ringer 6.30, "Fantastisk start" är inget argument som biter på mig, med andra ord.
Stillhet: "Inga skrikande barn, inga bebisar som gråter, inga bilar, ingen tv som lever om. Dom tidiga morgontimmarna är så fridfulla, så tysta. Det här är mångas favorittid på dygnet. Njut av den här tiden, tiden för dig själv, när du kan tänka, när du kan läsa, när du kan andas." Eftersom jag alltid, oberoende av tiden, vaknar ensam, är skrikande barn inga problem, inte bebisar heller, eftersom jag inte har körkort bekymrar bilar mig inte heller och Tv:n kan jag styra själv. Nä, jag sover vidare, "Stillhet" är inget argument som biter på mig. Dessutom är jag övertygad om att jag inte tänker bättre för att jag stiger upp tidigare och andas gör man även efter klockan 10.00.
Soluppgång: "Människor som vaknar sent missar en av naturens största under, upprepad varenda dag – solens uppgång. Visst är det härligt hur dagen långsamt blir ljusare, när det midnattsblåa blir till ljusare blå, när de briljanta färgerna börjar sippra in över himlen, när naturen är målad i fantastiska färger. Det är under den här tiden på morgonen som man ska passa på att ta sin joggingrunda, och kolla upp i himlen medan man springer och säga till världen: Vilken underbar dag!" Själv föredrar jag att kolla in solnedgångens under, upprepad varje kväll då solen har varit framme. Det passar min rytm mycket bättre och jogga (nää, så galen är jag inte än, trots diverse diagnoser från psykiatrin). Jag tänker lugnt sova vidare på morgonkvisten.
Frukost: "Kliv upp tidigt så har du faktiskt tid för frukost. Det är ett av dom viktigaste målen på dagen har man hört sen barnsben. Utan frukost går din kropp på ångor tills du är så hungrig vid lunch att du äter vad som helst, desto fetare och sockrigare desto bättre. Men ät frukost och du är mätt till senare. Dessutom är det så mycket mer rogivande att äta frukost medan man läser tidningen och dricker kaffe istället för att slänga i sig något på vägen till jobbet, eller vid skrivbordet". Eller så kan man skaffa ett jobb som mitt, som börjar dagen med att jag får äta frukost på betald arbetstid! Två flugor i en smäll. Och de dagar jag är ledig, vad hindrar mig från att äta frukost klockan 10.00? Inget. Nää, jag sover vidare på morgonen, "Frukost argumentet" biter inte på mig.
Träna: "Man kan såklart träna andra tider på dygnet, men även fast det också är mycket givande att träna efter jobbet, är risken större att något annat kommer i vägen så man måste ställa in träningen. Morgonträning blir nästan aldrig inställd". I mitt fall är sannolikheten betydligt större att en morgonträning blir inställd, än en planerad eftermiddagsträning (om man nu prompt måste träna). Jag föredrar sovmorgon, framför träning, så är det.
Produktivitet: "Morgontimmarna, för mig och många andra, är dom mest produktiva timmarna på dagen, när det inte finns några störningsmoment, innan man kollar mailen eller annat. Eftersom jag får så mycket gjort på morgonen så kan jag när aftonen närmar sig spendera den med mina nära och kära". Det här argumentet är lätt för mig att avfärda, det finns alltid tid för vänner, mailen kan vänta. Ingen anledning att stiga upp tidigare för att läsa mailen, vilken dum idé.
Tid för mål: "Har du några mål? Du borde ha det. Och det finns ingen bättre tid att se över dom och planera för dom och jobba mot dom än det första du gör på morgonen. Du borde ha ett mål som du vill nå den här veckan. Och varje morgon borde du bestämma vilket steg du kan ta idag som för dig närmare det målet. Sen om möjligt, gör den saken det första du gör på morgonen." Det här är faktiskt ett argument jag kan köpa rakt av, att sätta upp mål för veckan eller dagen är väldigt bra. Det skapar struktur och ökar förutsättningarna för att saker och ting faktiskt blir gjorda. Men vem säger att man skapar bättre planer tidigt på morgonen än vid tio tiden? Jag tror på att sova tills man vaknar när man är ledig och inte har något särskilt inplanerat. Det tänker jag fortsätta med.
Pendla: "Ingen gillar rusningstid, förutom oljebolagen. Åker du tidigt till jobbet så är trafiken mycket lättare, du kommer till jobbet snabbare och sparar tid. Ännu bättre, cykla till jobbet!(Eller jobba hemifrån?)" Eftersom jag åker ett utmärkt kommunalt färdmedel till mitt jobb, slipper jag rusingstrafik varje morgon. Cykla till jobbet? Nej tack. Jobba hemifrån, låter dock lockande, undra om jag kan få den förmånen inskriven i min nya tjänstebeskrivning nästa termin? Kanske kan barnen på min förskola skapa i Ateljén under min ledning via Skype?
Möten: "Det är mycket lättare att hinna till dom där tidiga mötena i tid om du kliver upp tidigt. Att komma sent skickar en dålig signal till personen du ska träffa. Att dyka upp tidigt kommer imponera på dem. Ett plus är att du också får tid att förbereda dig". Jag är inte så mycket för att imponera på folk, men kommer heller inte för sent till mina möten trots att jag sover så länge jag kan på morgonen. Så jag känner inget behov att ändra mina sovvanor på grund av morgon möten.
Jag hittar helt enkelt inga argument för att stiga upp tidigare än jag måste. Det känns befriande. Sommartiden är något nödvändigt ont, jag får acceptera att den snor en timme av min skönhetssömn, en gång per år. Det kommer jag att överleva, men att frivilligt vakna flera timmar tidigare varje morgon det är helt galet fel. Det kan inte vara bra för någon!