Idag jobb, imorgon Prag!

Borde ägna dagen åt att förbereda min resa till Prag, istället går jag till jobbet! Men sedan har jag en lucka mellan 16.00 och 18.00 för att leta upp pass och guideböcker och packa. Eventuellt blir det tid för sådant mellan 22.00 och 23.00 när jag har kommit hem igen och innan jag måste sova. Hur skall detta gå?! Varför måste man jobba?

En vanlig dag på jobbet

En vanlig dag på jobbet innebär en hel del roliga saker. Det är inte alla som känner så inför sitt jobb, så jag har kanske tur. Alla dagar är inte briljanta förstås, det finns inslag som solkar ner arbetsdagarna. Men mitt motto är ju att "se det goda runt omkring mig" och om man fokuserar på det ser man guldklimparna mer än sotflagorna. Hur ser då en vanlig dag ut? Jo, jag börjar klockan åtta varje morgon, precis när frukosten är över. Ibland kommer barn instormande och vill skapa en ny planet, en raket eller bygga en cirkusmanege andra gånger drar jag ut på gården och rensar ogräs med barnen eller planterar ett frö eller sätter plantor i jorden. Vid nio tiden kan jag ibland bygga på SL-bussen med de yngre barnen, eller tillverka egenhändigt komponerad cement av: sand, tapetklister, lim och gipspulver. Vid elva tiden serveras lunch av varierad kvalité, diarré soppan tillhör inte favoritmaten men fisken brukar vara god. Efter lunchen läser jag en bok eller två och sedan leker jag lite grann (och rasten får inte glömmas bort, den är dagens viktigaste komponent har jag fått lära mig). Efter rasten väntar ett eftermiddagspass i ateljén, då får jag lära mig allt om det nya solsystemet som växer fram och så tillverkas cirkus-sjöjungfrufenor för fullt. Vid halv tre tiden serveras mellanmål och sedan får jag jaga barn om jag skall hitta några som vill gå in i ateljén. En dag i veckan hittar småttingarna in i min ateljé, då får jag ligga i om jag skall hinna med i svängarna. De utforskar miljön med hela kroppen och springer runt, runt, runt. De har så kul. Men oftast kan jag använda eftermiddagstiden till att beställa saker, reflektera, dokumentera och städa ateljén. Ibland får jag tid över och kan gå ut på gården och leka pirat och lära mig fäktas av piratkaptenen på Blåklockan.Vid halv fyra tiden slutar jag vissa dagar och andra dagar är jag kvar till klockan fyra, allt som oftast stannar jag ett bra tag efter att jag borde ha gått. Anledningen är antagligen att jag är långsam eller ambitiös. Så här ser en helt vanlig arbetsdag ut i mitt liv, visst blir ni avundsjuka? Det borde ni bli! Fast det var ju sant, jag struntade i att ta med sotflagorna, så det låter ju bättre än vad det är. Jag hoppas att höstterminen blir mindre sotig...

7 saker man kan göra om man har en värdelös dag

Vaknade med samma värdelösa känsla inom mig som jag hade när jag gick och lade mig igår. Så på morgonkvisten Googlade jag på sökorden: "Vad skall man göra om man har en värdelös dag?" och fick upp en sida som hade svaren:  "7 tips på vad man kan göra om man har en dålig dag".

1. Byt miljö.

"Att jobba i en ny miljö kan damma av hjärnan lite grann och dessutom kan du få nya idéer bara av att titta på nya saker runt omkring dig."
Jag tror att det är nyttigt och bra att byta perspektiv ibland! Som förskollärare kan jag faktiskt byta miljö ganska ofta och dessutom med stöd av Läroplanen, som ett pedagogiskt inslag i verksamheten. Det är bra!

2. Var tacksam över det du har.

"Gör en lista med alla dina framgångar och allt bra som har hänt i ditt liv hittills. Jag lovar dig att du kommer få en adrenalin-kick bara av att tänka på allt. Alla har något positivt som har hänt i deras liv. Det handlar bara om vilken inställning vi har och hur mycket vi väljer att fokusera på det som faktiskt är bra."
Här håller jag också med, i psykologin kallas detta för Kognitiv Beteende Terapi, det man till vardags kallar KBT. Det är mycket modernt och psykiatrin erbjuder alla denna metod för helande och upprättande, oavsett symptom och diagnos. Helt knasigt och ineffektivt, om man inte har de behov/besvär som KBT faktiskt kan hjälpa mot. Men att fokusera på det goda och vackra runt omkring förändrar faktiskt tillslut hur man ser på saker och ting. Det har jag lärt mig göra. Så det är inte ofta jag hamnar i depp-läget (förutom nu då).

3. Ändra ditt sätt att tala.

"Våra ord har större inflytande över våra liv än vad vi faktiskt tror. Undersökningar har visat att människan tror mer på vad hon själv säger, än på vad någon annan säger. Det räcker inte med att bara sluta tala negativt, du måste börja tala positivt! Både du och andra snappar upp vad du säger och det får en positiv -eller negativ effekt på ditt liv beroende på hur du talar om dig själv. Dessutom blir du en så mycket trevligare människa att umgås med, om du är positiv. Så börja säga positiva saker om dig själv och ditt liv!"
Tänkvärt! Det får bli min enda kommentar, eftersom jag just nu inte förmår göra något av det... men det låter ju bra!

4. Ändra ditt sätt att tänka.

"Det är minst lika viktigt att tänka rätt, som att tala rätt. Faktum är att allt vi säger eller gör börjar med en tanke. En människa som konstant talar negativt, har någonstans börjat negativt. Samma sak gäller för positiva människor. Så tänk på, vad du tänker på!"
Det förklarar en hel del! Inte undra på att kollegerna på jobbet är så jobbiga...Nej skojade bara, men det ligger något i det. Jag omges av två negativa pooler på mitt jobb, de påverkar mig så att jag blir modlös (utöver mitt eget dysfunktionella liv, det finns en hel del negativa pooler i det också.) Så det handlar om att leta upp andra positiva källor och hämta kraft från dem, så att jag i min tur får kraft att bryta de negativa pooler som omger mig. Och det börjar med mig!

5. Omge dig med positiva människor.

"Checka din vänskapskrets, kanske har du fler sura citroner runt omkring dig än vad du har insett. Man kan vara vän med alla, men man ska noga se över vilka man släpper in i sin närmaste vänskapskrets. Man blir som man umgås, är ett gammalt uttryck som finns kvar än idag och bär på en djup men enkel sanning; de du umgås med har en stark inverkan på din personlighet."
Check! Redan gjort detta. Det var bra för mig, så det är något jag kan rekommendera.

6. Städa eller byt inredning.

"Själv blir jag glad av att städa och göra fint runt mig, och då pratar jag inte om att dammsuga, sopa eller torka golv. Inte heller tvätta eller gå ut med soporna vilket är sjukt trist. Vad jag syftar på här är att göra det fint och mysigt runt mig. Slänga gammalt skräp, sortera kläderna i färgordning, köp nya saker till kontoret eller sortera alla smycken i små askar. Allt för att sätta igång den där kreativa delen av hjärnan." 
Det är ju trevligt att ha det prydligt och sorterat, stilrent och tomt. Det är mitt ideal, men som jag aldrig når upp till. Så den här punkten kommer inte att få min dag att kännas mindre meningslös. Kanske hjälper den Dig, vad vet jag?

7. Träna.

"Att gå till gymmet eller ta en joggingrunda kan förändra hela din dag. Ingen känner egentligen för att gå till jobbet på morgonen, om man har en dålig dag, men efter lite träning mår man bättre både fysiskt och psykiskt. Detta höjer motivationsnivån drastiskt."
Detta får mig att tro att författaren till dessa 7 tips, inte är förskollärare utan någon med flextid alternativt en extremt morgonpigg typ som först bakar brödkakor på morgonen, joggar en timme, äter frukosten och sedan prick klockan 8.00 befinner sig på kontoret. Jag är inte typen, som kan genomföra ett träningspass innan jobbet på morgonen. Kämpar för att orka iväg på träning efter jobbet, även det är oftast ett omöjligt projekt. Jag måste hitta motivationen någon annanstans. 

Nu skall jag leva livet.

Men hur gör man? Lever livet alltså? Funderar över vad som är viktigt. Vad jag skall uppnå innan jag faller död ner. Livet har valt en livsväg åt mig, att vara singel och veta att min släkt inte kommer leva vidare genom mig. Vet inte om mitt liv hade sett annorlunda ut om jag inte hade utsatts för övergrepp, från det att jag var liten tills jag blev stor. Nu är min själ alltför trött och sliten för att ha en relation av det slaget med någon. Jag orkar knappt vårda mina vänskapsrelationer, jag har tur de frodas fastän de får väldigt lite näring.

Det är bara ibland som mina tankar jagar mig. Fastän jag vet att det inte är någon idé att grubbla över det förflutna och saker jag inte kan påverka, så sker det emellanåt. Jag kan inte göra något åt det förflutna det som har varit, har varit. Det är framtiden som jag kan påverka.Vad skall jag göra av tiden som ligger framför mig? När vardagen slår mot mig, så känner jag mig inte alltid så himla framgångsrik. Som till exempel när jag förra året valde att lämna en arbetssituation som inte var bra för mig, men tillslut hamnade på ett sämre ställe. Eller att jag, trots att jag mår bättre, har mer ångest och fortfarande dissocierar i tid och otid. Eller att kroppen värker, från topp till tå. Otur eller karma? Ja, ibland undrar jag. Som kristen skall jag förstås inte tro så mycket på karma, det hör ju andra religioner till. Fast det är kämpigt det där, att känna att man ligger efter liksom hela tiden. Att man aldrig når det där framgångsrika, det där som man borde uppnå innan man faller död ner. 

Valborgsmässoafton

Så var våren hit kallad, valborgs elden betittad för i år i glada vänners sällskap. Traditioner är trevliga inslag i vardagen, speciellt om de följs av en ledig dag dagen efter. I morgon skall jag återigen njuta av livet i soffan och senare på dagen i goda vänners sällskap och filmen Avatar i 3D.

Fick veta att min chef sagt upp sig idag.

Ja, vad säger man? Min chef har sagt upp sig. Det känns som om jag har skrivit det förut, för inte så länge sedan. Men då var det en annan chef på en annan arbetsplats. Men känslan är liknande. Jag valde ju arbetsplats efter chef, så det är ju tråkigt att hon skall sluta. Jag stod henne inte så nära och vi sågs inte så ofta, men vi litade på varandra och tänkte ganska lika om pedagogisk riktning och utvecklingsmål. Nu är det ett glapp, ingen är chef. Vi väntar på besked och i morgon kommer chef-chefen på besök, det kan ju hända att hon har svar på några av våra frågor. Men jag längtar till sommaren, till semestern med bästa sortens kollega från min förra förskola. Det skall bli kul och vilsamt på samma gång. Vem har tid att oroa sig över chefer som säger upp sig, när man har semester att se fram emot...

Våren är här

Krokusen blommar i odlingslotten, blåsipporna är betittade för i år, balkongen röjd och odlingslotten grävd! Ångesten har tagit plats i min själ i vanlig ordning! Det är vår!

Ångest och elände, fast mest handlar det om att städa.

Har haft ganska mycket ångest på senaste tiden och mycket av den har varit kopplad till städning och prylarna i mitt hem som inte har någon bestämd plats (men som naturligtvis kan vara bra att ha någon gång i framtiden). Jag blev inte det minsta tröstad av att min psykiatriker talade om för mig att det är vanligt att städning är ett problem för människor med psykisk funktionsnedsättning och att jag borde överväga att ta emot stöd av soc. och boendestödet. Men jag har redan testat det för länge sedan och bestämde mig då för att aldrig någonsin ta emot hjälp av soc. igen. En känsla som jag tyvärr delar med många människor. Så jag tackade nej så klart och min psykiatriker fick åter igen uppleva sig oförmögen att hjälpa mig. Men han har det gemensamt med min terapeut, att de båda två , hävdar att städning är svårt att klara av när man är traumatiserad och lider av psykisk funktionsnedsättning. Med hjälp av min terapeut har jag hittat en metod för städning som faktiskt hjälpte mig över ångest tröskeln:

• Flytta alla saker till rätt rum.
• Sortera sedan sakerna till rätt plats.

På internet snubblade jag i förmiddags över en annan städmetod: De fem S:en.

• SORTERA
• STRUKTURERA
• STÄDA 
• STANDARDISERA 
• SKAPA VANA

Metoderna har likheter med varandra och det känns lite som om de fem S:en är en fördjupning av min terapeuts metod. Jag känner att de här olika städmetoderna hjälper mig i min vardag och strävan efter att få till ett hem, som det inte ser ut som om det bor en psykiskt sjuk människa i. Allt för ofta ser det eländigt ut och jag får kliva över saker. Intalar mig själv att alla har det så och rör till det lite till. Det är så mitt "stöka ner" ekorrhjul börjar snurra, fortare och fortare tills jag får så mycket ångest, att jag inte kan städa över huvud taget. Men, det är aldrig försent att lära sig nya saker, så nu skall jag börja städa efter ovan nämnda metoder- för hjälp av Soc. tänker jag minsann inte ta! (Boendestöd är en jättebra hjälp som man kan få, missförstå mig rätt, men jag blev så illa behandlad av Soc. så jag tänker aldrig mer utsätta mig för det igen). Förhoppningsvis sköter de andra fall bättre...

Glädjen av att hjälpa andra

Att vara hjälpsam är så himla kul och jag är så glad att jag orkar vara det just nu. Att jag har krafter kvar, utöver jobbet, är inte en självklarhet när det gäller mig. Oftast har jag inte det, vilket märks på dammtussar och bråte som sakta intar yta efter yta i mitt hem. Men ibland glimtar kraften till med sin närvaro och jag får möjligheten att hjälpa någon annan, det är de stunderna som är så himla roliga. I onsdags fick jag bjuda bonus syrran på bio och dessert, det var roligt och trevligt för oss båda. Här om dagen fick jag hjälpa en man som  försökte ta sig fram i en rullstol som bara fastnade i snön hela tiden, min hjälp var välkommen.  I går fick jag hjälpa min kollega att skriva hennes skoluppgift, jag fick lära mig nya saker (spännande) och äta god syriansk mat (gott och trevligt). Min kollega blev nästan klar med sin skoluppgift och kan ta det lugnt i helgen och umgås med familjen, för att jag skriver så snabbt på datorn, jag är glad för att jag kunde bidra till det. När jag klev på tåget idag  fick jag skänka ett pannband till en frusen dam som väntade på ett försenat tåg, som jag fick som bonus när jag köpte en kamera till jobbet. Ofta finns det människor i vår närhet som kan behöva en hjälpande hand om vi bara sänker tempot lite och lyfter blicken.

Om Du vill börja hjälpa andra kan GivingHands vara ett sätt för Dig att förverkliga Din dröm. GivingHands är ett kristet initiativ, som har som syfte att stödja utsatta grupper på Södermalm.  De grupper som de stödjer för tillfället är:

• Ensamstående föräldrar 
• Arbetslösa 
• Långtids sjukskrivna  

GivingHands hjälper dessa grupper med praktiska saker i vardagen och Du kan var med i det projektet/livsgärningen! Besök hemsidan: GivingHands och läs mer om hur Du kan engagera Dig...

Perpektiv

Perspektiv på livet. Hela tiden erbjuds jag möjligheter att välja perspektiv. Hur jag väljer att se på mitt liv, påverkar hur lyckad jag känner mig. Den uppväxt jag har haft, av våld och övergrepp påverkar verkligen den syn jag har av mig själv. Kanske inte längre på en intellektuell nivå, men på den emotionella nivån påverkas jag allt som oftast. Det är inte alltid så att jag upptäcker det, men när jag gör det kan jag välja att se på mig själv utifrån ett annat perspektiv. Jag kan välja att se mina förmågor, istället för mina brister. Jag kan välja att se det jag klarar av att genomföra, istället för allt som jag inte orkar göra. Som idag, till exempel då jag äntligen kastade ut garderoben från vardagsrummet! Men det är lätt hänt att jag bara ser allt som jag inte gjorde idag, städade klart, rensade, möblerade om etc. Ibland kan det vara good enought att ha kastat ur en garderob på en dag. Ibland kommer det nya perspektivet från en vän, som visar mig nya möjligheter och erbjuder mig att göra ett nytt val. Så tacksam för att jag har ett nätverk av goda vänner som stöder mitt helande och växande som människa.