Raku kursens första bränndag

Idag var det första bränndagen på Raku kursen på Ågesta Folkhögskola. En privat grej störde hela dagen på kursen, men bästa sortens folk och lärare stöttade mig hela dagen och hjälpte mig på alla sätt och vis. Tänk vad mycket man klarar av om man bara får lite hjälp? Jag överlevde faktiskt dagen och kan lägga den bakom mig, för nu. Privat grejen ville få mig att tappa modet och känna ångest och det är klart att jag gör det, men ångesten är inte min att bära. Jag kommer att kunna lämna ångestkänslorna bakom mig, jag behöver bara lite tid. Jag är långt ifrån, den jag en gång var oavsett vad jag känner för stunden. För trots allt är jag stolt, stolt över viktiga beslut som jag tagit, stolt över vem jag har blivit och stolt över min kreativa gåva. Resten av kursen tänker jag försöka njuta.

Efter kursdagen firade jag bästa sortens student, i underbart vackert hem. Det var skönt att slippa vara själv med alla tankar och känslor som jag fått under dagen. Det var utmärkt käk och en avslappnad fest med godaste tårtan. Precis vad jag behövde efter en svår dag. Men nu skall jag sova bort ångestresterna som dagen medfört och ta nya tag, för i morgon är det en ny bränndag. Jag har ju trots allt cirka trettio pryttlar kvar att bränna innan kursen tar slut och så får jag inte glömma att ladda för personalfesten senare på kvällen. Ser fram emot att sprida lite brandröks doft på finrestaurangen...

Utedag och välbehövlig vila.

Idag behövde jag vara snäll mot mig själv, trots att det fanns många måsten och borden på agendan. Så jag valde det som var bäst för mig, utan att ta hänsyn till vad andra skulle kunna tänka och tycka om mitt beslut. Jag kravlade mig upp ur sängen, klädde på mig utekläderna och packade ryggan.

Idag gav jag mig själv en utedag. Det hade kanske varit bättre att göra detta i fredags när solen sken och värmde ljuvligt, men bättre sent än aldrig. Helst hade jag velat ha premiär campingen den här helgen, men jag hade inte riktigt orken, så det fick bli en utedag bara. En dag för mig och mina tankar, en dag med naturljud och lugn, en dag med dofter och smaker av alla sorter, en dag med utomhusmatlagning. 

Jag behövde den här dagen. Är så tacksam till mig själv för att jag prioriterade att ta tid för en utedag med vila och lugn, det är så lätt att bara köra på och fylla hjärnan med brus och intryck fastän hela kroppen signalerar "Du behöver vila!" Idag vilade jag...

Känslan när andra förstår mig bättre än mig själv

Hittade en web sida här om dagen, som kände mig bättre än mig själv! Jag tänkte att jag delar deras insikter om mig, så att Ni alla runt omkring mig som vill kunna förstå mig, får möjlighet att göra det... Allt stämmer såklart inte 100% in på just mig, men det är skrämmande hur pricksäkert företagets generalisering av kreativa människor stämmer in på mig. Jag har alltid tänkt på mig själv som en  hyggligt unik person, men det är helt klart så att jag är en i mängden, eftersom jag passar in så väl i en allmän generalisering...tror att jag känner mig en aningens besviken över denna insikt...

1. Tankeverksamheten saktar aldrig in
Den högkreativas sinne drivs framförallt av en intensiv nyfikenhet och att försöka gå ned i tempo eller på något vis hitta en pausknapp är totalt omöjligt. Detta kan ibland vara utmattande, både för personen själv och människor i dennes närhet; men det är också en ovärderlig källa till roliga, galna och ofta okonventionella idéer.

2. De utmanar status quo
Två frågor som driver högkreativa mer än andra är ”Vad händer om?” och ”Varför inte?”. De ifrågasätter vad alla andra tycks ta för givet, och hur besvärande detta än är för människor runt omkring, så är det förmodligen denna förmåga som möjliggör omdefinieringar av som är möjligt att utföra i dagens samhälle.

3. De prioriterar autencitet
Kreativa individer är hellre autentiska och äkta än populära bland andra människor. Att vara ärliga mot sig själva, utan att kompromissa är en viktig linje till hur de definierar sin framgång; även om detta ofta betyder både missförstånd och en risk för marginalisering.

4. Svårigheter med att hålla sig till uppgiften
Att hålla sig inom ramarna är inte de högkreativas starkaste sida och istället erhålls energi av att ständigt påbörja nya saker, samt att ta stora mentala språng.

5. De skapar i cykler
Kreativa människor har en rytm som pendlar mellan skeden av hög, ibland manisk aktivitet och mer långsamma perioder. De långsamma perioderna upplevs ofta som nedgångar, men faktum är att varje period är både nödvändig och viktig, och precis som kalenderårets olika årstider är de beroende av varandra för att fungera på ett bra sätt.

6. De behöver tid för att ladda om
Ingen människa klarar av att ständigt köra på, utan någon som helst paus eller omladdning; och på samma sätt behöver kreativa människor tid till att förnya och reflektera över sina inspirationskällor och drivkrafter. Ofta krävs ensamhet och isolering under vissa tidsperioder, vilket kan vara viktigt att känna till som utomstående.

7. De behöver utrymme för att kunna skapa
Att befinna sig i rätt miljö är en förutsättning för att en kreativ pik skall kunna nås. Det kan vara ett kontor, ett café eller bara ett tyst hörn i hemmet. Var det än är: tillåt personen att sätta gränser och var noga med att respektera dem.

8. Intensivt fokus
Kreativa människor avskärmar sig ofta ifrån sin omvärld då de fokuserar på en uppgift. De kan inte ”multi-taska” effektivt och det kan ta väldigt lång tid att hitta tillbaka till ett flow som har tappats.

9. De lever på gränsen av lycka och depression
Just eftersom de känner så mycket och djupt, kan högkreativa människor tendera att skifta snabbt i humör från lycka till leda, eller till och med depression. Deras känslighet kan alltså förutom att vara en källa till briljans också vara en källa till lidande.

10. De tänker och talar i berättelser
Fakta kommer aldrig att beröra det mänskliga hjärtat så som historieberättande kan. Högkreativa människor, speciellt författare, känner till det här och väver in historier i allt de gör. Det må ta längre tid för dem att förklara någonting, men å andra sidan är att förklara inte den huvudsakliga poängen, det är att uppleva.

11. De tar sitt arbete personligt
Kreativt arbete är på många sätt ett uttryck av personen som skapade det och ofta är högkreativa inte kapabla att separera sig själva ifrån sina verk. Varje kritiskt ord blir då en värdering eller bedömning av deras egenvärde, vilket kan göra det mycket svårt att kritisera och ge feedback till en sådan person på ett effektivt sätt.

12. Svårt att tro på sig själva
Även de till synes, högkreativa människorna tenderar att ställa sig frågan – är jag verkligen bra nog? De jämför sig konstant med andra samtidigt som de inte riktigt är kapabla att se sin egen briljans i det de skapar. Någonting som ofta tycks så uppenbart för deras omgivning. 

13. Stark intuition
Vetenskapen misslyckas fortfarande med att förklara ”Hur” och ”Varför” i frågor rörande kreativitet. Ändå vet kreativa individer instinktivt hur de skall förhålla sig till det, gång på gång. De kommer förmodligen att berätta för dig hur det inte går att förklara eller förstå, utan att det måste upplevas.

14. De använder ofta prokrastinering som ett redskap
Kreativa människor skjuter systematiskt på uppgifter då många av dem utför sina bästa arbeten under press. De kommer omedvetet, och ibland medvetet, att skjuta upp sitt arbete till sista minuten, helt enkelt för att få uppleva utmaningens rus. Var inte orolig för att få in arbeten i sista minuten. Ofta är dessa mycket bättre än andras, även om de levererat i god tid och med goda marginaler.

15. De är beroende av ett kreativt flöde
Nya upptäckter inom neurovetenskapen avslöjar att känslan av att ha flow i sitt arbete kan vara den mest beroendeframkallande upplevelsen och känslan som finns. Denna mentala och känslomässiga belöning är förmodligen anledningen till varför högkreativa människor genomlider de ständiga topparna och dalarna av sin kreativitet. Det är den underliggande kraften som drar och de är, i hög grad, beroende av ruset i skapandeprocessen.

16. Svårt att avsluta projekt
Den initiala delen av skapandeprocessen är snabb, spännande och laddad med upphetsning, någonting som tenderar att locka högkreativa människor. Ofta kommer dessa personer att överge projekt som blir för välbekanta för dem, för att istället få uppleva det flow som uppstår då idén fortfarande är i sin linda. Om man är medveten om var i projektets gång en högkreativ kan prestera bäst och när den sedan bör byta uppgifter så behöver detta inte vara ett problem.
17. De sammanfogar slutsatser bättre än andra
Sann kreativitet, som Steve Jobs en gång sa, är lite mer än att bara koppla samman en poäng med en annan, det är att se ett mönster redan innan det blir uppenbart för någon annan. Just det är många högkreativa extra bra på; att sammanfoga olika lösa trådar till en hel, ny och ofta revolutionerande slutsats.

18. De kommer aldrig att växa upp
Kreativa individer ser på livet som ett mysterium, ett äventyr. Allt annat är att existera, snarare än att verkligen leva. De ser på världen likt ett barn och slutar aldrig att förundras.

Maj månad är magisk

Månadens tema på Montly Makers var magi,funderade länge på vad jag skulle göra och av vilket material. Det var så svårt att komma på något att jag länge tänkte att jag skulle hoppa den här månaden, men tillsist valde jag att skapa något i lera, eftersom jag hade 5 kg lera att skulptera upp. Den 9:e maj började nämligen min Raku kurs på Ågesta folkhögskola. De tre första kurstillfällena är vikta åt att skapa och skulptera av leran, sedan blir det tre tillfällen i juni då sakerna skall Rakubrännas och få sin japanska krackelerade style. Mitt månadsbidrag till Montly Makers blev en trollerihatt där en nyss framtrollad nyfiken kanin tittar upp. I juni skall hatten bli svart, kaninen vit och trollstaven skall så klart bli klassiskt svart/vit.

Min keramikmagister tappade en bricka med mina småpryttlar, så tyvärr gick trollstaven sönder. Trollstaven får jag tillverka med ett annat material, det är inte hela världen. Jag älskar min lilla trollerikanin, är så nöjd med resultatet..

Måluppföljning april

Ekonomi:

• Afa pengarna betalades ut och allt borde ha varit frid och fröjd, men knappare ekonomi än den här månaden får jag leta efter. Sparandet går inte riktigt så väl som jag vill och behöver. Får rycka upp mig till nästa månad.
• Jag har inte ökat mitt kapitalsparande till 3000 kr/månad den här månaden heller, det är något jag bör göra framöver. En vacker dag styr jag mina steg mot banken.
• Fortsätter spara pengar inför resan till Spanien och Portugal i sommar. Har kunnat lägga undan 1500 kr denna månad. Hade hoppats på 3000 kr, det skulle ha känts bättre, men varje krona är bättre än ingen krona...
• Fortsätter  nojja lite över restskatten, men det börjar avklinga lite.
• Den här månaden har jag köpt en Muurikka, den kommer jag ha stor glädje av tillsammans med alla skogsälskande vänner. Jag har också betalat Rakukursen jag skall gå på under maj-juni.
• Jag har inte köpt tyg till drapperi i arbetsrum, vardagsrumsgardiner och sideboard, pga. övriga investeringar som jag gjort. Jag har heller inte köpt verktyg till träslöjden. Man kan undra när andra investeringar skall klinga bort, så att jag investerar mina pengar på sådant som är planerat.

Jobbet:

-Jag har sänkt min ambition utan att bli en dålig pedagog, det har faktiskt gott ganska bra.

• Jag har gjort färdigt dokumentationen kring getingprojektet, samt redovisat projektet tillsammans med några av mina barn inför chef, pedagog och politiker. Känner mig nöjd.

Kroppen:

- Jag behöver sänka min stressnivå i kroppen och hjälpa kroppen slappna av, jag skulle må bra av att gå ner i vikt.

• Hålla en jämn dygnsrytm hela veckan, hela året. Detta är jag riktigt dålig på. Behöver verkligen prioritera detta område.
• Inte ta med mig jobbet hem eller in i relationer. Det klarar jag fortfarande bra, fast föräldrasamtalen drar igång nu vilket medför ökad press och risk för obalans.
• Minska sockerintaget, fortfarande inte stor framgång där. Har väl inte gått så där superbra.
• Har äntligen köpt mig en ny baddräkt så nu har jag inga fler undanflykter, nu skall jag komma igång med simningen och kanske slippa lite värk på kuppen.
•  Appen "S health" hjälper mig att komma igång med rutiner kring promenader, men jag kan verkligen lägga mer tid på att röra på mer. Det har blivit några härliga vandringar i ensamhet och i sällskap med fina vänner.
• Träna regelbundet, jag har verkligen inte rott det målet i land. Jag är inte särskilt engagerad i att åstadskomma en förändring på det området, men jag behöver göra det, för jag är värd det. Nästa månad, då...

Själen:

- Jag mår bra, är lite nedstämd i min grundnivå, för att jag är trött. Av olika anledningar är jag speciellt trött just nu, allergi, sömnbrist, för mycket på agendan, felprioriteringar, komplicerade saker

• Behöver en period av aktiv vila, för att återhämta mig. Känner att jag har konstaterat det förrut.

Fritid:

- Fortsätter avsätta "egentid" i almanackan varje vecka, helig tid för roliga saker som är bra för mig och som jag tycker om.  

• Monthly Makers är projekt jag gillar att lägga ner tid på, tändstickstema var det den här månaden. Jag gjorde en röd liten stuga med belysning. Nästa månads tema är magi...
• Glaskursen avslutades för terminen utan att jag bev klar, så jag anmälde mig till ytterligare en termin. Det är både kul och frustrerande att lära sig ett nytt hantverk.

Vänner:

-Vänskapsrelationer är viktiga att vårda och förtjänar en egen rubrik.

• Mitt mål är att lära känna en ny person under året och utveckla den relationen. Vi har umgåtts både planerat och spontant, det känns roligt.
• Jag har också fördjupat kollegiala relationer, det är givande både på en professionell nivå och på en privat nivå. Jag får ut mycket av våra samtal, reflektioner och allmänt häng och flams.

Miljö:

-Återvinning och hållbarhet.

• Äta mer ekologiskt och bara köpa ekologiskt kött. Jag har lagat god mat den här månaden, mycket har varit vegetarisk mat, godaste tomatsoppan bland annat. Men jag har också gjort godaste spontan-pasta-rätten, av ekologisk kyckling och ekologisk bacon, grädde och vitt vin.
• Återvinna mer, rensa och skänka bort saker i större utsträckning. Jag har köpt dragkjedjor på secondhand, har dock inte rensat ut något den här månaden.
• Jag har övergått till miljömärkta rengöringsmedel, när de gamla flaskorna har tagit slut har jag övergått till miljövänliga produkter. Just nu är Gysinge linsåpa min favorit, fungerar till allt.
• Jag har skaffat diskpropp till sköljvattnet, är numer mycket sparsam med vattnet (diskar inte så ofta)...Diskberg, jepp så är det!

1:a maj och jag vill protestera

Orkar såklart inte inte ut i ett riktigt demostrationståg, men det betyder inte att jag inte har saker jag vill demostrera och protestera mot.

Jag protesterar mot: datorer som glider ner från soffan och går sönder när de slår i golvet, sociala missförhållanden, rasism, högmod och girighet, våld, övergrepp, trafficking, isterband, pölsa, fattigdom, diktaturer, kastsystem, fattigdom, utsatthet, incest, cancer och andra svåra sjukdomar, miljonprojekt, tältdukar som inte tål regniga somrar, skoskav, mord, rån, för stora barngrupper i förskolan, segregation, missbruk, spelberoende och att behövande- och psykisktsjuka inte får den hjälp de behöver.

Det finns hur mycket som helst att protestera mot och jag är glad över att jag får bo i ett land där det är tillåtet att protestera och säga sin mening. Glad 1maj, hitta något att protestera mot!

Majbrasan på Svalkan 2015

I år firade jag Valborgsmässoafton vid Svalkan tillsammans med tre mycket trevliga människor och massa EFSare. Det var vacker natur, lugnt och mysigt.  Men utifrån fotoperspektiv floppade elden, hann bara ta 360 bilder på majbrasan innan den hade brunnit ner till korvgrillningsglöd ( och jag hade såklart ingen korv med mig att grilla). Det bjöds på manskör, andakt, folkmingel och fika av olika slag. Det blev en mycket trevlig kväll som avslutades i Sundbergs vardagsrum tillsammans med en kopp te och vaniljglass med jordgubbssås. Nu till eldbilderna, kvällens höjdpunkt.

Mountly Makers tema för april är tändstickor

Tändstickor var månadens tema. Det var ett svårt tema, men eftersom jag har en svaghet för hus bestämde jag mig jag mig för att bygga ett tändstickshus. Jag inhandlade tändsticksaskar, för jag hade såklart inga hemma. Så är det alltid när man vill börja på en gång. Jag klädde in asken i vitt ritpapper runt om asken och sedan började jag bygga huset av tändstickorna. Tillsist målade jag huset med oljefärg. Det blev snyggt men torktiden är väldigt lång. Undrar till och med om något gått fel. För visst borde färgen ha torkat på två veckor...Efter en vecka kände jag att det vore trevligt med belysning i huset så jag byggde ihop en ljusdiod med ett batteri och installerade det i huset. Är nöjd med slutresultatet.

Måluppföljning mars

Ekonomi:
Eftersom jag har varit Sjuk/Skadefrånvarande tre veckor av fyra den här månaden så har ekonomin inte varit lysande den här månaden. En tröst är att AFA har beslutat att min skada var en arbetsskada och att jag beviljats ersättning som skall betalas ut, osäkert dock när.  

• Jag har därför inte ökat mitt kapitalsparande till 3000 kr/månad den här månaden heller, det är något jag bör göra framöver.
• Nu har mitt sparande ett mål, det blir en resa till Spanien och Portugal i sommar. Har kunnat lägga undan 1500 kr denna månad.
• Fick reda på att jag fått 900 kr i restskatt, det är roligare att få tillbaka pengar...
• Jag har inte köpt tyg till drapperi i arbetsrum, vardagsrumsgardiner och sideboard, pga. övriga investeringar som jag gjort. Jag har heller inte köpt verktyg till träslöjden. 

Jobbet:

-Jag har sänkt min ambition utan att bli en dålig pedagog, det har faktiskt gott ganska bra.

• Jag har lagt viss tid på att sammanfatta getingprojektet, min barnfria tid har inte riktigt räckt till så jag har använt dyrbar fritid till detta. Det får jag rätta till nästa månad. Balansen mellan jobb och fritid är fortfarande lite bräckligt, fritidslistan hjälper mig att investera tid på icke jobbrelaterade saker. Det är bra för mig! 

Kroppen:

- Jag behöver sänka min stressnivå i kroppen och hjälpa kroppen slappna av, jag skulle må bra av att gå ner i vikt.

• Hålla en jämn dygnsrytm hela veckan, hela året. Det har jag inte klarat fullt ut än. Jag måste verkligen ta tag i detta problem.
• Inte ta med mig jobbet hem eller in i relationer. Det klarar jag bra nu.
• Minska sockerintaget, fortfarande inte stor framgång där. Tar tag i problemet igen.
• Min arbetsskada satte stopp för Yogaträningen, men ska ta tag i det igen när läget så tillåter det. Behöver också köpa en baddräkt så att jag kan komma igång med simning. 
•  Appen "S health" hjälper mig att komma igång med rutiner kring promenader, men jag kan verkligen lägga mer tid på att röra på mig ute i naturen. Jag gillar ju det, har bara svårt att komma mig för.
• Träna regelbundet...hm...jag har börjat träna, men jag är inte framme på en regelbunden nivå än på grund av sjukdomar och skador.

Själen:

- Jag mår bra just nu, det är skönt med dessa perioder av okomplicerat "Svensson liv" när jag känner att jag är som alla andra.

• Behöver en period av aktiv vila, för att återhämta mig efter One Life projektet och påskens allmänna flängande. 

Fritid:

- Fortsätter avsätta "egentid" i almanackan varje vecka, helig tid för roliga saker som är bra för mig och som jag tycker om.  

• Monthly Makers är projekt jag gillar att lägga ner tid på, den här månaden kunde jag dessutom kombinera Monthly Makers med mitt One Life projekt, eftersom materialet jag arbetade med var gemensamt. Jag fick hedersomnämnande i mars månads samlingsinlägg Monthly Makers. Men det var One Life projektet som fick mest av min kreativa skapartid, det blev ett väldigt lyckat konstprojekt. Ett konstverk i fem delar som berörde och väckte känslor.
• Glaskursen gick inte så bra. Projekten jag jobbade med kraschade, så jag får ta nya tag...På Pinterest har jag hittat trevliga modeller jag vill prova på...
•  Crafternoon-tea var ett lyckat event, ser fram emot att anordna nästa. 

Vänner:

-Vänskapsrelationer är viktiga att vårda och förtjänar en egen punkt.

• Slöjda mer tillsammans med vänner och annat trevligt knytt. Jag anordnade Crafternoon tea med vänner från mina olika nätverk, det blev ett otroligt trevligt event. Även om jag inte hann klart allt i optimal tid, så trivdes mina gäster och det blev ett trevligt slöjdevent.
• Mitt mål är att lära känna en ny person under året och utveckla den relationen. Vår vänskap har fördjupats och fler träffar är inplanerade.

Miljö:

-Återvinning och hållbarhet.

• Äta mer ekologiskt och bara köpa ekologiskt kött. Jag har ätit mer vegetarisk kost, eftersom inkomsten varit lägre den här månaden, samt ätit kötträtter från frysen eller när jag blivit bjuden.
• Återvinna mer, rensa och skänka bort saker i större utsträckning. Jag har mest återvunnit tyger den här månaden i mitt skapande kring One Life. Har inte rensat ur något. Köpte ett cupcakefat på Myrorna för 25 kr.
• Jag har övergått till miljömärkta rengöringsmedel, när de gamla flaskorna har tagit slut har jag övergått till miljövänliga produkter. Just nu är Gysinge linsåpa min favorit, fungerar till allt.
• Jag har skaffat diskpropp till sköljvasken, men slarvar fortfarande och sköljer under rinnande vatten i stor utsträckning.

One Life- Set her free, ett konstprojekt av vikt.

Här kan Du lyssna på Anissas sång: SET HER FREE

På långfredagen hade vi ett event i min kyrka "One Life". Ett musikkonsertevent, med risotto och konstutställningar. Jag var med och illustrerade en av Anissas sånger: "Set her free". Sången handlar om en kvinna från Johannesburg som blev bortrövad som barn och såld till trafficking. För mig blev det viktigt att mitt konstverk följde hela historien, från det att hon var liten och blev bortrövad tills det att hon blev befriad. Skapandeprocessen var ganska utmanande för mig under projektet, på många plan berördes jag djupt. Jag och kvinnan från Johannesburg som sången handlar om delar nämligen stora delar av sångtexten, vi har båda levt ett utsatt liv. Så under arbetet med att skulptera fram Anissas sång "Set her free", blev det tydligt för mig att jag också behövde ge mig själv frihet, som en del av konstverket. Det krävdes ett visst mått av mod för att klara av att sätta oss båda fria. Varje scen som jag gjorde kopplade jag ihop med sångtexten och min egen livsberättelse. Det är bland det modigaste jag har gjort sedan jag bröt mig loss från mina föräldrars traffickingnätverk och bearbetade mina trauman.

Jag var fyra år när mina föräldrar började sälja min kropp till främmande män och kvinnor utanför familjen. Kväll efter kväll utsattes jag för övergrepp som sargade min kropp och själ. Medan jag blev trasigare och trasigare, tommare och ensammare njöt mina föräldrar av pengarna min späda kropp drog in. Att sälja små barns kroppar är nämligen en lönsam affär för förövarna och det är barnen som får betala priset. Efter ett par år hade jag slutat känna och drömma, jag ville just ingenting och önskade att jag fick dö. Men utåt log jag som vilket annat barn som helst, för att ingen skulle se skammen jag bar på, eller se hur smutsig och värdelös jag kände mig.

När jag var tio år gick jag på julskyltningen som alla andra ungar gjorde. Jag växte upp på den tiden när alla affärer skyltade om till jul till första advent. Då var det fest på sta’n. Tomtar sprang runt överallt och sålde julklappar till förmån för fattiga barn. Som barn brukade man alltid satsa på det största paketet efter principen att största paketet var det bästa. Det år jag var tio fastnade jag för ett tunt, vykorts stort paket. Jag betalade med min tiosedel och gick hem för att öppna paketet. Det var en glastavla med bönen: ”Gud som haver barnen kär”. Jag hängde den vid min säng, så att jag kunde se på den när förövarna kom för att våldta mig. Det kändes lite mindre ensamt då och jag kunde dissociera bort smärtan och allt det hemska.

Våld och övergrepp blev min vardag. Så länge jag klarade av att dra in pengar var de nöjda. Var jag någon gång sjuk eller allmänt besvärlig, bestraffades jag med tortyrliknande stryk för att jag inte ställde upp på familjen. Men utåt log jag fortfarande som vanligt och dolde blåmärkena så gott jag kunde, jag höll hårt i min fasad om att allt var lugnt och att jag mådde bra. Jag behövde det för att överleva. I skolan fann jag en fristad för det mesta. Skolrutinerna gav mig där känslan av att vara normal, som alla andra. I skolan fick jag vila upp mig och jag var en duktig skoltjej, med bra betyg i alla praktiska ämnen men hade såklart svårt med alla teoretiska ämnen. Trauman har nämligen den inverkan på människor, att hjärnan har fullt upp med att överleva och går på halvfart när det gäller att lagra kunskaper som kräver mycket processande för att förstå.

Min självkänsla blev mindre och mindre, för varje övergrepp jag utsattes för. Jag kände mig maktlös, jag såg ingen utväg och vågade inte be om hjälp, för vem kunde jag lita på? Jag var sjutton år när jag flyttade hemifrån och mitt liv blev lite bättre, men min familj behöll greppet om mig. Skrämd till lydnad som jag var, kom jag lydigt hem så fort de ringde och på alla lov. Övergreppen pågick år efter år och blev grövre och grövre.

Jag var trettiotre år när jag fann modet inom mig själv att faktiskt söka hjälp. Jag var på gränsen att inte orka mer, på gränsen att ta mitt liv. Jag behövde komma bort från våldet och övergreppen, så jag samlade allt mitt mod och berättade. Jag hade tur, för den jag berättade för trodde mig och valde att var modig och göra allt hon kunde för att hjälpa mig loss från mina föräldrars traffickingnätverk. Hon och hennes familj gömde mig när jag behövde gömma mig, de tröstade mig när jag behövde gråta ut min smärta, de klarade av att hantera min ångest när den härbärgerade i min själ, de stod trygga kvar och lugnade mig när skräcken kom över mig. De hjälpte mig att bygga upp ett nätverk av människor runt omkring mig som kunde hjälpa till att stötta och hjälpa mig i vardagen och de hjälpte mig att få skyddade personuppgifter. Men framför allt fick jag tusentals timmar terapi, för hon som hjälpte mig visade sig vara den bästa sortens terapeut.

Den tro jag fann som barn genom den där glastavlan, den bär mig än. Jag är övertygad om att Gud såg min utsatthet från första övergreppet till det sista och att Gud ville ett annat liv för mig. Varför jag fick vänta så länge på att bli fri vet jag inte, men jag är helt säker på att det var Gud som gav mig modet att förändra mitt liv och att Gud själv handplockade alla mina hjälpare som jag behövde för att bli fri. Det är mer än en slump att jag fann rätt människor i rätt tid.

Idag lever jag ett hyggligt bra liv. Jag har jobbat mig igenom mitt trauma med hjälp av den tuffa EMDR-terapin som jag har fått av min terapeut. Utan terapi hade jag nog inte överlevt, det är tack vare den som jag har kunnat återerövrat mitt liv och läka de flesta såren i min själ. Idag är jag stolt över vem jag är och vad jag har åstadkommit med mitt liv. Jag är den enda i min familj som har en högskoleutbildning att vifta med. Jag bor i en schyst hyreslägenhet i en Stockholmsförort, tja i alla fall om man bortser från att den är sjukt kall och dragig på vinterhalvåret. Jag har mina drömmars drömjobb; förskollärare, på bästa sortens förskola i en förort bortanför min. Och jag mår bra, för det mesta. Jag dippar precis som alla andra såklart, men jag har ett bra liv. Jag har två odlingslotter som jag odlar i och vänner att hänga med. Jag bygger relationer med människor och försöker hjälpa dem som behöver hjälp. Jag berättar min livshistoria med förhoppningen om att den en dag skall göra skillnad, i någon annans liv. Kanske kan min livsberättelse ingjuta mod i någon annan, så de vågar berätta och kan bli fria från övergrepp och förtryck. Kanske kan min berättelse bidra till att just Du vågar vara den som hjälper en annan människa fri...