Montreal/Boston drive,dag 29

Ja, vad säger man om den här dagen? Bildag, tullkö mellan Kanada och USA samt en GPS adress som fanns i fyra varianter och vi chansade fel sammanfattar dagen ganska bra. Den Gudstjänst vi ville komma fram till klockan 16.00 fick klara sig utan oss, eftersom vi inte befann oss på rätt Parkstreet i Boston. Vi kom fram tidigt till vårt hotell och det kändes bra att vila lite innan middagen. Vi åt på TGI Fridays, Flat steak med klyftpotatis och broccoli samt en underbar vaniljcheescake med mörkchokladkolasås, färska jordgubbar och hyvlade vita chokladflan. Så god cheescake har jag aldrig ätit. Simmade 30 minuter i hotellpoolen efteråt, nyttigt och roligt på sammagång.

Montreal, dag 28

Vi vandrade runt i Montreal idag, det var ganska skönt svensk liknande sommar väder. Besegrade ett klocktorn och besteg de 192 trappstegen upp och ner igen, ett riktigt step up pass. (Välbehövligt efter all snabbmat).Vi besökte Biospheren och tittade på det klimatsmarta huset och promenerade runt lite.

En bildag, Buffalo till Montreal, dag 27

En bildag blir så rolig som man gör den, men helt ärligt fanns det inte många senic views på vägen till Montreal, men vi körde längs kusten på Thousand Islands och stannade till vid en gullig fyr och jag såg vatten. Men kunde inte bada där. Vi kom fram till Montreal x-antal timmar senare. Skönt att krypa ner i sängen.

Niagara Falls och Toronto, dag 26

Niagara Falls

Vi vaknade upp till semesterns mulnaste och regnigaste dag hittills. Det bådade inte gott för utsikten vid vatten fallet och Toroto tänkte vi och åkte iväg och åt frukost istället och sedan återvände vi till motel 6 igen för att googla lite på vädret. Men eftersom solen inte hade tänkt titta fram igen förrän på lördag beslutade vi oss för att åka iväg och trotsa vädrets makter. Och innan vi hade kommit igenom den Kanadensiska tullen, sprack det upp lite i det tjocka och gråa molntäcket. Själva fallen såg vi från den Kanadensiska sidan, för det är ju alltid vackrare på den andra sidan, det vet ju alla. Vi tog också en båttur och fick på så sätt närkontakt med vattenmassorna, det var roligt men vått. Sedan åkte vi vidare mot det disigaToronto, de hade nämligen något där som vi ville åt. Men på vägen åkte vi upp i stadens torn och tittade ut över det dimhöljda Toronto.

CN Tower, Toronto

Smuggel gods

Mycket goda, yes! Vi har letat och letat efter Krysty Kreme doughnuts under hela vår resa, tänk att vi var tvungna att åka utomlands för att få tag i ett par stycken. Men det var det värt. Det var de hr godsakerna vi var ute efter när vi åkte iväg i morse. Vår GPS var inte helt pålitlig i Kanada så vi blev lite förvånad när den faktiskt hittade fram till doughnut stället. Den adress vi hade letat fram på nätet hittade den inte, utan valde en annan som låg 23 km längre bort. Men ska man ha goda doughnuts så ska man och då är det bara att åkå dit GPSen visar. Mina doughnuts var fyllda med jordgubbscreme och citroncreme, citronen vann överlägset. Vi åt var sin doughnut i bilen och två stycken smugglade vi in i USA och sedan åt vi dem som kvällsfika till kvällens TV serier som vi följer. Hur ska jag klara mig utan kabel TV i höst? Men det finns ju betalkanaler på Internet...

Fredrick-Buffalo drive, dag 25

Vi började vår färd mot Buffalo med att köra i rakt motsatt håll, för vi ville köra genom Amish området i Lancaster och titta lite där först samt se kärnkraftverket på Three mile Island. 

(Harrisburgolyckan betecknar det haveri som kärnkraftverket Three Mile Island i Harrisburg, Pennsylvania drabbades av den 28 mars 1979. Orsaken till olyckan var en feltolkning av tillståndet i primärkretsen. Man hann vidta flera åtgärder som förvärrade situationen och ledde till partiell härdsmälta, innan man förstod vad som hänt och kunde återställa kylningen av härden). 

Jag gillade Amish byn bäst och deras fantastiska tygbutik och Quiltmuseeum. De hade allt där, även alla dessa saker jag inte visste att jag behövde. Jag köpte en gummiring till min sy hörna för undertrådarna och en bok om quiltning som jag inte kunde motstå. Undra bara när jag skall få tid att sitta och quilta i höst? Men det kanske går att klämma in mellan TV tablåerna, i mitt ytterst begränsade TV utbud som SVT, Kunskapskanalen, TV4 och Barnkanalen bjuder på.

Sedan satt vi i bilen i 8 timmar, stannade och åt lite på vägen och sängplats fick motel 6 stå för i Buffalo. Vi var framme 22.18 precis i tid för våra TV serier vi har börjat följa.

Washington, dag 24

Det mesta i Washington var avspärrat idag så vi såg det mesta utifrån, i värmen. Sol och +37 grader i skuggan, förvånadsvärt lite skugga by the way. Varför bygga promenadstigar utan skuggande träd? Dumt! Jag lider väldigt av värmen och av lite av kylan som min chafför vill ha i bilen, börjar längta hem till normala temperaturer och kvalmig tunnelbana. Men middagen på Oliv Garden är jag väldigt nöjd med, super gott och trevligt.

Morgantown och Hapers Ferry, dag 23

Vi kom ju till Morgantown enbart för deras spårbils taxi, men de körde ju inte på söndagar så vi var ju tvungen att stanna en natt till. Så efter frukosten på mondag motgon tog vi jeepen ner till Morgantown och gick direkt till spårbils taxin. Betalade 50 cent och åkte banan runt. Fick bra valuta på pengarna.

Sen styrde min chafför bilen mot Harpers Ferry. Vi promenerade ner till Lower town längs en vacker stig genom skogen och trotsade värmen. Många trappsteg var det och sedan promenerade man vid en grönskande kanal av det grönare slaget. Ett mysigt ställe som hade sin storhets tid långt innan jag var född.

Chestnut Ridge Church /Appalacherna, dag 22

Chestnut Ridge Church 

Vi var på en väldigt bra gudstjänst i en kyrka som behövde hjälp av sheriffer för att lotsa in och ut folk från gudstjänsterna. Då är man många besökare. Efter kyrkan åkte vi runt i Appalacherna och vår GPS svek oss och tappade bort vägen mitt i och efter ett tag försvann vägen i riktiga livet också.

Appalacherna var grönare och lummigare än vad jag hade föreställt mig och jag förvånades av detta. Har läst för mycket tecknade indian seriealbum som barn, som påstod sig utspelas i klippiga Appalacherna.

Sandusky-Morgantown drive, dag 21

En ny lång dag i bilen, men på vägen till Morgantown hann vi med att titta på vattnet som vi inte kunde bada i på grund av åskväder (och för att vi bara hittade till färjeterminalens hamn). Hittade ett fallfärdigt och ruckligt hus att fotografera istället, nästan lika kul som att bada. Men bara nästan.

Cedar Point, Sandusky, dag 20

 Vi har i dag varit på Cedar Point med sjukt höga berg och dal banor och jag har åkt fler än jag ville. Mitt ressällskap är vansinnigt förtjust i sådana saker. Vårt besök fick dock avbrytas efter sju timmar eftersom parken drabbades av två åskoväder i rad, så alla åk attraktioner fick stänga. En av oss är mer ledsen för det än den andra. Jag kan inte låta bli att känna mig nära döden hela tiden när jag åker berg och dal banor, mitt nervsystem är inte gjort för sådana saker. Men jag var inte lika livrädd som jag brukar vara, trodde bara en gång att jag inte skulle överleva och att åkturen aldrig skulle ta slut. Träbanor är inte min grej, men alla vatten grejer är det! Tyvärr fick jag hålla till godo med vatten karusellerna för något bad hanns inte med idag, som den ursprungliga tanken var. Kom hem till hotellet och möttes av rubrikerna från terrordåden i Norge, kontrasten blev så stor, från Ceder Points tjo och stimm till det kaos och skrik som måste ha hörts från ungdomarna på Utøya. Så hemskt, så meningslöst.