Montreal/Boston drive,dag 29

Ja, vad säger man om den här dagen? Bildag, tullkö mellan Kanada och USA samt en GPS adress som fanns i fyra varianter och vi chansade fel sammanfattar dagen ganska bra. Den Gudstjänst vi ville komma fram till klockan 16.00 fick klara sig utan oss, eftersom vi inte befann oss på rätt Parkstreet i Boston. Vi kom fram tidigt till vårt hotell och det kändes bra att vila lite innan middagen. Vi åt på TGI Fridays, Flat steak med klyftpotatis och broccoli samt en underbar vaniljcheescake med mörkchokladkolasås, färska jordgubbar och hyvlade vita chokladflan. Så god cheescake har jag aldrig ätit. Simmade 30 minuter i hotellpoolen efteråt, nyttigt och roligt på sammagång.

Montreal, dag 28

Vi vandrade runt i Montreal idag, det var ganska skönt svensk liknande sommar väder. Besegrade ett klocktorn och besteg de 192 trappstegen upp och ner igen, ett riktigt step up pass. (Välbehövligt efter all snabbmat).Vi besökte Biospheren och tittade på det klimatsmarta huset och promenerade runt lite.

En bildag, Buffalo till Montreal, dag 27

En bildag blir så rolig som man gör den, men helt ärligt fanns det inte många senic views på vägen till Montreal, men vi körde längs kusten på Thousand Islands och stannade till vid en gullig fyr och jag såg vatten. Men kunde inte bada där. Vi kom fram till Montreal x-antal timmar senare. Skönt att krypa ner i sängen.

Niagara Falls och Toronto, dag 26

Niagara Falls

Vi vaknade upp till semesterns mulnaste och regnigaste dag hittills. Det bådade inte gott för utsikten vid vatten fallet och Toroto tänkte vi och åkte iväg och åt frukost istället och sedan återvände vi till motel 6 igen för att googla lite på vädret. Men eftersom solen inte hade tänkt titta fram igen förrän på lördag beslutade vi oss för att åka iväg och trotsa vädrets makter. Och innan vi hade kommit igenom den Kanadensiska tullen, sprack det upp lite i det tjocka och gråa molntäcket. Själva fallen såg vi från den Kanadensiska sidan, för det är ju alltid vackrare på den andra sidan, det vet ju alla. Vi tog också en båttur och fick på så sätt närkontakt med vattenmassorna, det var roligt men vått. Sedan åkte vi vidare mot det disigaToronto, de hade nämligen något där som vi ville åt. Men på vägen åkte vi upp i stadens torn och tittade ut över det dimhöljda Toronto.

CN Tower, Toronto

Smuggel gods

Mycket goda, yes! Vi har letat och letat efter Krysty Kreme doughnuts under hela vår resa, tänk att vi var tvungna att åka utomlands för att få tag i ett par stycken. Men det var det värt. Det var de hr godsakerna vi var ute efter när vi åkte iväg i morse. Vår GPS var inte helt pålitlig i Kanada så vi blev lite förvånad när den faktiskt hittade fram till doughnut stället. Den adress vi hade letat fram på nätet hittade den inte, utan valde en annan som låg 23 km längre bort. Men ska man ha goda doughnuts så ska man och då är det bara att åkå dit GPSen visar. Mina doughnuts var fyllda med jordgubbscreme och citroncreme, citronen vann överlägset. Vi åt var sin doughnut i bilen och två stycken smugglade vi in i USA och sedan åt vi dem som kvällsfika till kvällens TV serier som vi följer. Hur ska jag klara mig utan kabel TV i höst? Men det finns ju betalkanaler på Internet...

Fredrick-Buffalo drive, dag 25

Vi började vår färd mot Buffalo med att köra i rakt motsatt håll, för vi ville köra genom Amish området i Lancaster och titta lite där först samt se kärnkraftverket på Three mile Island. 

(Harrisburgolyckan betecknar det haveri som kärnkraftverket Three Mile Island i Harrisburg, Pennsylvania drabbades av den 28 mars 1979. Orsaken till olyckan var en feltolkning av tillståndet i primärkretsen. Man hann vidta flera åtgärder som förvärrade situationen och ledde till partiell härdsmälta, innan man förstod vad som hänt och kunde återställa kylningen av härden). 

Jag gillade Amish byn bäst och deras fantastiska tygbutik och Quiltmuseeum. De hade allt där, även alla dessa saker jag inte visste att jag behövde. Jag köpte en gummiring till min sy hörna för undertrådarna och en bok om quiltning som jag inte kunde motstå. Undra bara när jag skall få tid att sitta och quilta i höst? Men det kanske går att klämma in mellan TV tablåerna, i mitt ytterst begränsade TV utbud som SVT, Kunskapskanalen, TV4 och Barnkanalen bjuder på.

Sedan satt vi i bilen i 8 timmar, stannade och åt lite på vägen och sängplats fick motel 6 stå för i Buffalo. Vi var framme 22.18 precis i tid för våra TV serier vi har börjat följa.

Washington, dag 24

Det mesta i Washington var avspärrat idag så vi såg det mesta utifrån, i värmen. Sol och +37 grader i skuggan, förvånadsvärt lite skugga by the way. Varför bygga promenadstigar utan skuggande träd? Dumt! Jag lider väldigt av värmen och av lite av kylan som min chafför vill ha i bilen, börjar längta hem till normala temperaturer och kvalmig tunnelbana. Men middagen på Oliv Garden är jag väldigt nöjd med, super gott och trevligt.

Morgantown och Hapers Ferry, dag 23

Vi kom ju till Morgantown enbart för deras spårbils taxi, men de körde ju inte på söndagar så vi var ju tvungen att stanna en natt till. Så efter frukosten på mondag motgon tog vi jeepen ner till Morgantown och gick direkt till spårbils taxin. Betalade 50 cent och åkte banan runt. Fick bra valuta på pengarna.

Sen styrde min chafför bilen mot Harpers Ferry. Vi promenerade ner till Lower town längs en vacker stig genom skogen och trotsade värmen. Många trappsteg var det och sedan promenerade man vid en grönskande kanal av det grönare slaget. Ett mysigt ställe som hade sin storhets tid långt innan jag var född.

Chestnut Ridge Church /Appalacherna, dag 22

Chestnut Ridge Church 

Vi var på en väldigt bra gudstjänst i en kyrka som behövde hjälp av sheriffer för att lotsa in och ut folk från gudstjänsterna. Då är man många besökare. Efter kyrkan åkte vi runt i Appalacherna och vår GPS svek oss och tappade bort vägen mitt i och efter ett tag försvann vägen i riktiga livet också.

Appalacherna var grönare och lummigare än vad jag hade föreställt mig och jag förvånades av detta. Har läst för mycket tecknade indian seriealbum som barn, som påstod sig utspelas i klippiga Appalacherna.

Sandusky-Morgantown drive, dag 21

En ny lång dag i bilen, men på vägen till Morgantown hann vi med att titta på vattnet som vi inte kunde bada i på grund av åskväder (och för att vi bara hittade till färjeterminalens hamn). Hittade ett fallfärdigt och ruckligt hus att fotografera istället, nästan lika kul som att bada. Men bara nästan.

Cedar Point, Sandusky, dag 20

 Vi har i dag varit på Cedar Point med sjukt höga berg och dal banor och jag har åkt fler än jag ville. Mitt ressällskap är vansinnigt förtjust i sådana saker. Vårt besök fick dock avbrytas efter sju timmar eftersom parken drabbades av två åskoväder i rad, så alla åk attraktioner fick stänga. En av oss är mer ledsen för det än den andra. Jag kan inte låta bli att känna mig nära döden hela tiden när jag åker berg och dal banor, mitt nervsystem är inte gjort för sådana saker. Men jag var inte lika livrädd som jag brukar vara, trodde bara en gång att jag inte skulle överleva och att åkturen aldrig skulle ta slut. Träbanor är inte min grej, men alla vatten grejer är det! Tyvärr fick jag hålla till godo med vatten karusellerna för något bad hanns inte med idag, som den ursprungliga tanken var. Kom hem till hotellet och möttes av rubrikerna från terrordåden i Norge, kontrasten blev så stor, från Ceder Points tjo och stimm till det kaos och skrik som måste ha hörts från ungdomarna på Utøya. Så hemskt, så meningslöst.

Shopping dag/Chicago-Sandusky Drive, dag 19

Finns inte så mycket att säga om dagen förutom att Shopping är roligt och billigt här i landet, samt att jag nu per definition är vuxen då jag äntligen har köpt mig en riktig plånbok. Jag vet åtminstone en person i min bekantskapskrets som ritar ett kors i sitt tak i samma stund som hon får reda på detta. Körningen gick bra och vi var inte i närheten av att åka fast för fortkörning (mest troligt berodde det på att vi inte såg skymten av någon polisbil). Bor på ett trevligt Motel 6 i närheten av sjön tror vi i alla fall, det var ganska så mörkt när vi kom fram. (Troligtvis var shoppingen lite för rolig, vilket försenade oss en aning). Middagen intogs på Wendy´s som egentligen hade stängt sin servering men lät oss äta inne på restaurangen i alla fall.

Chicago, dag 18

Andersonville

+37 grader, Chicago visade upp sig från sin varma sida idag. Att vistas utomhus var som att gå omkring i ett ständigt hårföns blåsande. Väldigt varmt med andra ord. Vi besökte svensk staden Andersonvill och svensk/amerikanska museet om America fararnde svenskar. Vi suktade lite efter en påse bilar i butiken, men stålsatte oss. Vi åt lunch på en persisk restaurang och det var gott.

Akvarie- och Naturhistoriskt museeum

Vi hade ju vårt Chicago pass och då måste man ju utnyttja alla kuponger, så vi pressade in två mycket trevliga museumbesök, men så otroligt varmt det var att gå dit från tunnelbanan. Det gick knappt och sulorna i skona var heta en lång stund inne på museerna, som lyckligtvis var väldigt luftkonditionerade. Sedan fick vi lite bråttom, vi skulle åka jätte länge på tunnelbanan, för att hämta bilen, för att åka till Willow Creek på Gudstjänst.

Egentligen hade vi behövt en dusch, men det fanns det ingen tid till. Vi kom fram prick i tid, men så tog det 7 minuter att gå till samlingsalen. Fantastisk upplevelse att sjunga lovsång där, till otroligt bra musik och lovsångsledare. Mäktigt! Predikan var det inget fel på heller och den var föredömligt kort, så vi hann med en middag på Chilis, innan det var läggdags. (Men vi fick leta efter bilen på den enorma bilparkeringen först, innan vi kunde åka iväg till restaurangen med hjälp av GPSen, det är en fördel om man kommer ihåg var man ställde bilen om man skall hitta den på en parkering med flera hundra bilar.)

Chicago, dag 17

Den stora turist dagen. Vi köpte ett Chicago pass och sparade 50%, men det medförde ett väldigt turistande.  Vi besökte två skyskrapor och gillade utsikten, trots det mulna vädret och så var vi på konstmuseet i fyra timmar. Något jag har drömt om till och från, sedan jag var i USA sist och upplevelsen pratades sönder av "vi-har-inte-sett-varandra-på-typ-evigheter" prat av delar av mitt ressällskap och deras bekanta. Vi var också tvungna att besöka spärrvaktskuren från filmen "Medan vi sov". Kul!Det var ett varmt Chicago vi turistade i, men det skulle bli varmare. Mina fötter och ben värkte efter allt spring i stan. Jag shoppade en Chicago munktröja och känner mig glad för det..

Minneapolis-Chicago, dag 16

Dagen började på The mall of America, mitt ressällskap roade sig med snurrande hemskheter, jag strövade mest runt och letade efter the restroom. Magen ville inte riktigt funka på förmiddagen. Efter lunch/frukost mådde jag bättre men avstod från karusellåkandet som mitt ressällskap återvände till. Jag tog en stillsammare väg och besökte akvariet och saknade min kamera hela tiden, fick hålla till godo med mobilkameran. Inte riktigt samma sak som Nikon 5100. Sedan satt vi i bilen hela dagen igen och nu är vi framme i Chicago, innan solen gick ner till och med. I morgon är en annan dag.

Minneapolis, dag 15

Vi började dagen med en gudstjänst i New Hope Church här i Minneapolis. Undervisningen handlade om att Gud älskar oss galet mycket. Sedan drog vi vidare till svensk staden Linstrom och tittade runt där (och badade). Det sistnämnda var skönt eftersom det var väldigt varmt idag + 92 F, insåg snabbt att jag inte ville vara där en varm och solig dag. (tacksam för att det var mulet, med andra ord). Dagen avslutades på The Mall Of Amerika. Men bara en kort stund, vi ska dit en längre stund i morgon, måste ju leka lite på semestern också.

Ny bilresa och lite nostagi, dag 14

Vi började morgonen med ett besök på Mammut utgrävningen i Hot Springs, riktiga skelett av riktigt stora djur. Sedan väntade bilen på oss och Prince maraton i 12 timmar, under tiden som mitt ressällskap körde mig till Minneapolis. På vägen passade vi på att åka till Lilla huset på prärien byn. Plötsligt längs med den raka fina, långa vägen mitt ute i ingenting fick bilen fart och polisen kom fram ur buskarna med sina röd/blå blinkande ljus. Men de var snälla så vi kunde snabbt åka vidare, lite långsammare bara och tillsist kom vi fram till den nostalgi fyllda byn.

Vid midnatt var vi framme vid resans viktigaste stopp, Prince musik studio. Och då konfronterade polisen oss för andra gången, men ville mest höra om vi behövde hjälp med bilen. En stund senare var vi framme vid hotellet. Sängen var skön att fluffa ner sig i.

Mt. Rushmore and Badlands, dag 13

Idag har vi varit och tittat på gamla och döda presidenter i sten, Mt. Rushmore med andra ord. Det fanns en trevlig promenadspång runt hela området, som vi gick trots värmen. Det fanns skyltar längs vägen om de olika presidenterna och om hur skulptören Gudzon Borglum gick tillväga för att skulptera fram presidenterna ur berget. Det var inte Michelangelos finlir precis, dynamit användes för att få bort det mesta av berget och sedan var det väl lite finlir på slutet. Jag shoppade några delstats tygmärken till min rygga och sedan drog vi iväg mot Badlands National Park. Ett besök jag var lite motvillig till först, men så här i efterhand var det värt att vara medpassagerare på den trippen. Fantastisk natur och mäktiga vyer. Dessutom shoppade jag ett rakubränt kors och åt min första bisonoxeburgare där, gott.

Jackson/Hot Spring Drive, dag 12

Det finns inte så mycket att säga om en 9,5 timmar lång bilresa mellan Jackson och Hot Spring. Den enda sevärdheten längs vägen var stängd och inhägnad med ett taggtråds stängsel. Men toaletterna längs vägen var fantastiska, rena och trevliga. Vi checkade in på motel 6 klockan sju och sedan tog jag mig ett dopp i poolen medan mitt ressällskap kopplade upp sig på nätet med min dator. Middagen intogs på Pizza Hut och sedan tog vi en promenad på promenadgången vid floden. Det var en härlig ljummen kväll, vilket får mig att undra hur varmt det egentligen är på dagtid? Bådar inte gott.

Yellowstone National Park, dag 11

Yellowstone National Park

Idag var vi i en fantastisk Nationalpark, Yellowstone. Vi såg Bisonoxar, hjortar, en bäver som simmade, en Grizzlybjörn som lufsade fram över en äng och en svartbjörn som sprang över vägen när vi körde hem. Vi såg såklart mäktiga vyer och fantastisk natur, pampigt vattenfall och gejser som sprutade hett vatten 40 meter upp i luften. Efter besöket vid Old Fathfull (gejsan), överraskades vi av ett förfärligt åskoväder med blixtar, störtregn och hagel. Men det störde inte oss för då satt vi i bilen och åt var sin choklad croissant.

Jackson,dag 10

Jackson

Efter en lång, lång biltur var vi framme i Jackson. Vi checkade in på vårt fina Motell 6 och kopplade upp oss mot omvärlden. Det var skönt och sedan använde vi sen eftermiddagen till att se Jackson och Grand Teton National Park. Vi är verkligen på en vacker plats. Och vi såg en björn och tittar ni riktigt noga ser ni den också.

Björn som letar mat

Salt Lake City och Antelope Island, dag 9

Vaknade upp till ännu en dag. Efter frukosten upptäckte jag att vårt förra hotell i Reno hade dragit fel summa från mitt konto, två gånger. Så i nuläget har vi betalat 2x190$ istället för 119$ som det skall vara, vi har mailat och fyllt i ett formulär och nu hoppas jag på att få tillbaka pengar, annars var vårt väldigt billiga boende i Reno semesterns dyraste. Nu väntar en heldag i Salt Lake City/mormonernas huvudstad. Funderade ett kort slag på om jag skulle ta och bli mormon, men jag övergav tanken innan hjärnan hade formulerat den till ord. Men deras tempel är pampigt i kvällsljus och för all del i dagsljus också. Vi var med på deras orgelkonsert och det var trevligt, konserten avslutades med signatur melodin från Monte Pytons "Flygande Cirkus" och det får de poäng för.

Tabernaklet i Salt Lake City

Lunchen intogs på Denny's restaurangen och bestod av kyckling- och äpplesallad, som dock kom till bordet utan sina äpplen. Men då vi frågade efter våra äpplen kom de snabbt ut på bordet på ett fat, för övrigt mycket goda äpplen. Efter lunchen åkte vi ut till Antelope Island. En mycket vacker ö i The Great Salt Lake. Vi såg vackra vyer, många fåglar, stora spindlar och vilda Bisonoxar som strövade runt bland kullarna och vattenhålen.

Antelope Island 

Long Drive, dag 8

Idag var det en resdag igen, min chaufför körde mig från Reno till Salt Lake City, en resa som skulle ta 9 timmar i maxfart. Vi körde inte maxfart hela resan, ni skall snart få höra varför. Mitt jobb som GPS läsare var mycket hårt under den här delen av vår resa, efter 720 km skulle min chaufför hålla till höger. Men vi såg fina vyer längs vägen och undvek nätt och jämt bensin stopp. Vi körde på rött och med lysande bensinlampa i 90 km, eftersom motorvägen vi körde på bara bestod av saltöken och diverse små amerikansk hålor utan service. Men efter att ha tillkallat alla tillgängliga högre makter dök det till sist upp en bensinmack 35 km före GPSens hänvisning. Tack och lov, stämningen i bilen höjdes markant och den tidigare tystnaden förbyttes till suckar av lättnad och skojfriska skämt. Min chaufför körde mycket bensinsnålt dessa sista 90 km för att vi skulle klara oss fram till macken, han var mycket duktig på detta. Det blev en lång dag i bilen, vi startade kl. 9.00 och var framme kl. 20.00, så vi hann i stort sätt bara med en middag och en dålig film på TV innan vi somnade.

Reno-Virgina City-Lake Tahoe-Tahoe Meadows, dag 7

Virgina City- vilda western nostalgi

Taho lake- fantastiskt vacket och ett härligt badställe

Tahoe Meadows- Snö är alltid härligt och vackra vyer var det gott om där.

Muir Woods, dag 6

Förra gången jag reste i USA ville jag väldigt gärna se Redwood skogarna, men då fanns det inte tid för det. Så jag blev väldigt glad över att i dag få ströva runt i skogen och uppleva den vackra natur som var där. bland alla höga träd kände man sig rätt lite, men vilken fantastisk upplevelse det var. Resten av dagen spenderade vi på ett shoppingcentrum med 120 butiker. Jätte roligt att shoppa kläder här i USA, de är hjälpsamma, det är lätt att hitta rätt storlek och det är billigt. Kan man ha det bättre? Kvällen och (stora delar av natten) spenderade vi i bilen körandes mot vårt nästa stopp kasino staden Reno, med sina billiga hotell, så till och med sådana ekonomi resande turister som oss har råd att bo fyrstjärnigt.

San Fransisco, dag 5

Vårt första stopp i San Fransisco var på en gammal spansk missionsstation, St. Clara som numer ligger i ett universitet område. Fantastiskt fina blommor och planteringar och rosorna doftade underbart.

Vi åkte vidare till ett väldigt viktigt garage, mitt ute i ett helt vanligt bostadsområde. Det här garaget är så välkänt att det står om det i guideböcker världen runt, det var där Hewlett-Packard startade. Aha, säger ni, dom! Dem var/är, har jag lärt mig, grundbulten för utvecklingen i Silicon Vally.

Jag har sett "The Rock" och "Flykten från Alcatraz", så för mig var det verkligen en upplevelse att äntligen få resa till ön och uppleva Alcatraz från insidan. Fängelseön är i dag ett naturreservat. Den guidade turen där var fantastisk och väldigt intressant. Det var en mycket trevlig eftermiddag, men aj vad solen brände oss under båtturen.

Långa flygresan, dag 4

Vi hann med ett kort återbesök i The High Line Park innan vi tog flyget till Dallas, för att därifrån flyga vidare till San José, San Fransisco. En helt tokig lång flygdag, det var så skönt när den var över. Men resan gick bra och väskorna kom som de skulle. Sedan skyndade vi vidare för att hämta ut bilen och med hjälp av vår GPS hittade vi snabbt vårt förbokade hotell och sängen var väldigt skön att somna i.

New york, dag 3

New York från ovan

Idag var vi upp i Empire State Building, vi tog inte trapporna utan hissen upp till 102 våningen. Dagen innan hade New York visat upp sin disigaste sida, men idag sken solen över New York och sikten var ganska god. Makalösa vyer och kul att se allt utifrån ett fågelperspektiv. Efter husfasaderna begav vi oss till Broadway för att hämta ut våra biljetter till musikalen om Spindelmannen. Lunchen intogs på Sparro, en pizzabit och fruktsallad. 

Vi tog en färja och åkte en tur för att beskåda New York Ladyn, Frihetsgudinnan, som ju är ett måste när man är i New York. En tur till China Town hann vi också med innan vi promenerade till hotellet för en snabb dusch innan kvällens höjdpunkt, musikalen på Bradway.

Musikalen var spektakulär och häftig, både i dekor och cirkusfighter i luften, musiken var häftig, det var helt enkelt en bra föreställning rakt igenom. Ett litet missöde hände dock mitt under luft fighten mellan Spindelmannen och Superskurken, de lyckades trassla in sig i dekoren och det blev ett avbrott som skådespelarna gjorde det bästa av så det var underhållande det med. Min kropp kände av tidsskillnaden mellan Sverige och USA och jag har nog aldrig haft så svårt att hålla mig vaken klockan åtta på kvällen som under föreställningen, men jag somnade inte. Är mycket stolt över det. 

New york, dag 2

Idag vaknade kroppen enligt svensk tid, längtar efter att hjärnan och kroppen skall gå efter samma tid. Vaknade alltså tidigt, 03.34 men startade inte dagen förrän långt senare. Långt och långt, klockan 04.23 startade jag igång datorn och surfade runt för att fördriva tiden.

Vid sex tiden duschade vi och sedan gav vi oss iväg på frukost jakt. Men först besökte vi Ground Zero och promenerade runt lite. (Åt en fullkorns bagel med bacon och vändstekt ägg och en örtkryddad potatisplätta. Låter mastigt och man stod sig länge). Efter frukosten åkte vi till ett vackert designat museum och promenerade runt i Central Park. Och sedan resans höjdpunkt nr 1 i ordningen, köpet av min nya kamera Nikon D5100. Klantade mig lite och drog på mig en garantisedel som kostade mig en del. Det är väl inte hela världen intalar jag mig själv, livet går vidare som man brukar säga. Men ändå, det känns och solkar lyckoruset en aning. Men det är bara att skaka av sig, det var ett misstag och det är väl inte fel att ha en garanti i tre år på en kamera som jag kommer att älska länge, länge. I kväll väntar fyrverkerier på oss och vi skall ut och fira Amerikanernas nationaldag.

4 Juli 2011